18 december ♥

Åh, ni skulle bara veta hur det pirrar i min mage just nu… det har varit en sån lång, hård, slitsam väg… jag törs knappt skriva ut orden!

Vi har köpt hus ♥♥♥

Jag blir lite gråtmild, för jäklar alltså vad vi slitit, och nu känns det som att vi går i mål på ett sätt. Vi går i mål och påbörjar ett helt nytt lopp samtidigt. Jag föreställer mig dagen då vi ska få våra nya nycklar i handen dagarna i ända. 18 december. Jag kommer börja gråta när jag håller i nycklarna det är jag alldeles säker på. Vi har köpt ett radhus, med en mysig liten trädgård, inga grannar under oss och precis i det området vi ville. Det känns helt overkligt. Det ligger på en plats jag ofta har vägarna förbi och varenda gång jag går förbi så pirrar det nåt så galet i magen. Snart. Så snart!

37 dagar kvar tills jag sätter nyckeln i låset och påbörjar något helt nytt. Jag är så himla färdig med den här lägenheten och längtar bara bort bort bort, jag vill ner på markplan, ha en gräsplätt för barnen att leka på och en altan att grilla med nära och kära på. Plats för en studsmatta och gungställning och barfotaspringande barn och några pallkragar med jordgubbar och en rabarberplanta. Ett äppelträd. ÅH…. jag längtar!!! Och bloggen kommer få handla bra mycket mer om inredning nu ett tag framöver för, pga olika anledningar, kommer vi behöva byta ut nästan alla våra möbler när vi flyttar, vilket känns både härligt och dyrt och drygt… men mer om det en annan gång!

18december

Kryssning med vänner ♥

På höstlovet packade vi väskorna och åkte på kryssning med våra fina vänner! Så himla himla längesen jag var på kryssning, och barnen har ju aldrig varit. Så dom var så spända. Och det var jättekul att åka iväg med våra fina vänner, som också har 3 barn som alla är nära på jämngamla med våra barn och alla är liksom bästisar med varann ♥

Vi valde en kryssning till Tallinn och vi valde en a-hytt för att få fönster för att det skulle förhöja upplevelsen för barnen. Och alltså barnen älskade det där runda fönstret där dom kunde se hela havet. Dom ville sitta där typ all tid vi spenderade i hytten. Tallinn var iskallt, vågorna på vägen dit var så höga så det inte gick att gå rakt på båten (trots noll alkoholintag, såklart!). Men vilken upplevelse alltså för barnen, dom var så tagna! Av buffen, hur stor båten var, att få vara på resa med bästisarna, av havet som aldrig tog slut och allt gott vi ätit… jag njöt också, mest av allt av att få prata så mkt med en av mina bästisar ♥

Att åka på resa med 6 barn varav den äldsta är 7 år? Intensivt och superkul! Men mest av allt intensivt haha. Det kan inte kallas för semester, en gör det för upplevelsen helt klart. Barnen tjatar redan om att åka igen och jag har sagt att kanske när Eva är 4,5 år, som Elias är nu haha.

DSC00480

DSC00675

DSC00713

DSC00772

DSC00776

DSC00782

DSC00822

DSC00844

Nu ska vi synas

Nu när vi ändå går hemma så passar vi på att förse vagnarna med reflexer här hemma. Bee och Yoyo hade redan från förra året, men Foxen hade inte en enda reflex. Vi har ju knappt lämnat hemmet sen det började bli mörkt före barnens läggdags pga alla sjukdomar, men, nu är reflexer fixade iaf. Äntligen! Och Yoyon behövde skruvas åt i en skruv i knäleden som jag mejlat med jollyroom om så det tog jag också tag i idag. Nu är dom redo att rulla igen, både stor och liten.

När det gäller reflex på barnvagn så är jag team Pogu, köpte mina här och har haft det på alla mina vagnar sen Pogu lanserade sina reflexer. Dom är helt klart bäst av allt jag testat. Ramlar inte av i tid och otid, förstör inte utseendet på vagnen och dom syns superbra! Sen har jag hängt en reflex på sufletten också. Det kan aldrig bli för mycket reflexer ju. Nu måste jag ta itu med disk och middagsmat här hemma… även om ork och inspiration lyser med sin frånvaro, idag igen haha.

Sömnen

Sömnen för tillfället? Kaos… Eva håller på att få 4 (!!!) framtänder i överkäken varav 2 äntligen spruckit fram. Men dom andra 2 då…tar en faslig tid! Och hon har ont och det kliar och hon sover inte. Elias är magsjuk och var vaken en hel natt. Innan honom var jag magsjuk. Sen har vi allihopa haft en rejäl influensa också, samtidigt. Mitt i allt detta så flyttar min man sin arbetsplats till nya lokaler och har jobbat dygnet runt i nästan en månad. Fy tusan alltså, så fruktansvärt intensivt!

Mina förhoppningar lever vidare så, inatt kanske vi får sova igen? Har sån himla migrän idag och en miljon saker att göra, varav inget blir gjort… är för trött och att bara sega runt hemma med sjukling hjälper ju exakt ingenting. Det blir en ju bara tröttar av…

IMG_4443

Eva 11 månader ♥

Så har vi gått och fått en tjej på 11 månader (och 8 dagar) här hemma… hur kan det ens vara möjligt?! Att min lilla nyfödda bebis är nästan ett helt år!! Det är ofattbart… Hon är verkligen inte nyfödd längre, jösses så mycket fart och vilja och energi det finns i henne just nu. Samtidigt här hon så himla liten. Hon har just kommit ur en utvecklingsfas som inneburit att hon velat sitta mer i min famn än vara och upptäcka världen. Inte mig emot,jag gosar gärna ♥

Alla 4 framtänderna däruppe är på väg att spricka fram, den ena efter den andra, en av dom är redan framme. Nu tror jag att 2 kanske kommer ploppa upp inatt redan, men det visar sig. Så sover, det gör vi inte. Med utvecklingsfas OCH tandvärk… nä då kan en icke sova. Just nu sover hon iofs, klockan är nästan midnatt och jag sitter och knappar på datorn istället för att sova haha. Knäpp en är… men, snart så, ska jag krypa ner bredvid min pyttelilla, varma, mjuka, goda bebis och förhoppningsvis få några timmars sömn. Tätt intill.

Hon far fram i ilfart här hemma, hon har fått en lära-gå-vagn som hon går runt med så mycket hon hinner om dagarna, hon älskar den! Hon kryper snabbt som attan, särskilt när hon har ett mål, hon har börjat klättra uppåt och häromdagen tog hon sig ända upp i Selmas säng, på övervåningen i våningssängen!! (Dom har en trappa, så det var inte via stegen alltså) Jag höll på att dö alltså… chocken! Hon kryper mellan soffan och soffbordet, balanserar så himla noga, tittar varsamt efter bästa vägen och känner sig för… och så klappar hon händerna åt sin egen prestation varje gång hon tar sig över ♥ Hon älskar fortfarande mat allahumma bariik och äter med sån glädje alltså. Inte nån bebismat utan riktig mat! Sen sitter hon så himla gulligt och tuggar med sin (nästan) tandlösa mun och njuter. Pekar och skriker rakt ut om hon ser nåt hon vill smaka på. Oliver är en ny favorit bland annat, kan äta hur många som helst om vi inte bromsar henne.

Hon är så himla viljestark och bestämd, samtidigt lugn och tänkande… så himla fascinerande person som hon är och håller på att växa upp till. Jag är så himla glad att just hon kom till oss.

Mammas älskade älskade älskade lilla 3a ♥♥♥

IMG_4213

IMG_4221

IMG_4225

IMG_4228IMG_4288

IMG_4314

IMG_4393

page

Bunkrar

Både min och min mans absoluta favorit och must-have… iKaffe! Det har varit slut till och från och nu verkar det för tillfället vara helt utplockat på alla affärer inne i stan. Men så kommer en en bit ut på landet, och vad finns där om inte… färre veganer! Så DÄR fanns det desto mer iKaffe kvar! Igår köpte jag alltså på oss, så många som vagnen bara kunde bära. Känner idag att jag kanske måste åka idag och köpa 8 till… klarar vi oss verkligen på 8?! Det är inte helt säkert! Brukar tipsa alla jag känner om att testa iKaffe för det är verkligen sinnessjukt gott. Mycket, mycket godare än mjölk, tycker även min man som verkligen älskar mjölk.

I övrigt så har denna mamma börjat ta långa långpromenader varje dag när barnen är i skola och förskola, innan jag sätter mig med dagens skörd av jobb. Så rasande skönt! Hållt på nu i 3 veckor ca och mår redan så mycket bättre i kropp och knopp, Eva mår också bättre för hon sover allra bäst i sin vagn på en promenad i lugn o ro med mamma hon ❤️

Skevt

Idag känns det som att jag inte har lyckats fått nånting gjort alls. Jag känner mig så frustrerad och irriterad och arg, över att inte hinna få saker o ting gjort. Men så började jag tänka, vad har jag gjort då, egentligen. Och jo, jag har fått i mina barn frukost och 2 varma mål. Diskat och städat köket. Frostat av frysen och rengjort inne i ugnen. Bäddat rent i våran säng och tvättar kläder. Ska precis starta maskinen med sängkläder. Plockat, plockat, plockat en miljon leksaker (som dock är framme igen…) Och ja, jag har faktiskt hunnit bajsa också. Varför känns detta som ingenting?! Varför har jag så höga krav på mig själv?! Jag är inte nöjd förrän allt är perfekt och rent, men det blir ju aldrig det. Så pressen och kraven och irritationen lättar liksom aldrig… nä fy alltså.

Handuppräckning, vilka kvinnor känner likadant? Nu tänker jag vila ikväll, bara sitta på soffan, äta nåt gott och vila och försöka ändra mitt tankemönster. Träna på att tänka på vad jag hunnit och hur skönt det känns. Ist för att klanka ner på mig själv på detta vis…

Utforskandet

Idag har jag sååå stora nyheter, som jag inte kan berätta än haha! Så jag får suga på den karamellen en stund, men åh vad det är svårt att hålla mig! Jag har iaf under dagen upplevt exakt alla känslor på hela registret, för första gången i mitt luv varit så nervös så jag satt och hulkade i badrummet. Vart frustrerad, uppgiven, hoppfull, haft ångest, stress, hoppat upp och ner av glädje och skrikit på mina barn. Och nu är jag helt uppfylld av en surrealistisk och lycklig känsla. Äntligen! Och snart kommer ni få veta exakt vad det är som skett idag.

Tills vidare bjuda på en karamell som lärt sig vilken sjal hon ska rycka i för att få tag i sjalringarna som hon älskar att leka med ♥

Hon är verkligen överallt nu, river och utforskar och kryper snabbt som blixten… målmedvetna lilla Eva.

IMG_3986IMG_3991IMG_4001

Eva 10 månader ♥

Min Eva har blivit 10 månader ♥♥♥ Alltså, det kommer ju gå så fort så jag knappt hinner blinka så kommer hon vara ett år… jag orkar inte. Får lite panik för det har hänt så mycket nu så fort här på slutet! Det känns som att hon på ett ögonblick gått från att ligga på mitt bröst och vilja gosa nästan dygnet runt, till att knappt ha tid för att sitta i famnen i 2 minuter och tanka innan hon vill utforska vidare! Hon har börjat få riktiga utbrott också, att hon blir arg när vi tar nåt hon har som hon inte får ha, hon blir arg när vi spänner fast henne i vagnen och bilstolen. Och hon röjjer runt här hemma som en virvelvind och river och sliter i allt, hon vill undersöka undersöka undersöka… och hon tränar och tränar för att bli starkare och få bättre balans.

Hon kryper numera i en rasande fart, så vi vet ju aldrig vart vi har henne om vi vänt ryggen till i en halv minut. Det gäller verkligen att vara på allerten! Hon kryper ju både på knä och på fötter våran lilla Eva, så galet gulligt när hon kryper på fötter haha. Hon reser sig upp mot allt och alla hela tiden, mot mina byxor, mot möbler, mot leksaker, mot sina syskon. Och hon ska gå, utmed möbler, mellan möbler, tar sin eller Elias stol och knuffar framför sig och går. Går runt och håller nån av oss i händerna. Och hon blir så himla glad varje gång vi går med henne ♥

Hon äter numera ganska exakt allt vad vi äter, igår åt vi tacos, idag makaroner med vegobullar. Och hon vägrar att bli utan det vi äter, äter vi paj och hon får en frukt så blir hon heltokig så numera får vi fika sånt hon inte kan smaka när hon sover haha. Men igår, på 10-månadersdagen fick hon smaka 3 kryddmått vaniljglass. Storslaget firande! Hon var dock mycket skeptisk haha. Men det är nu den börjar… den perioden i hennes liv då hela mitt liv kommer gå ut på att vaka över henne och se till att hon överlever… Det är ett intensivt år som kommer pågå nu, idag har jag knappt hunnit andas! Tog henne i sele för att hinna laga mat men hon ville ju ner och leka innan maten var halvfärdig ens.

Min Eva ♥♥♥
Min lilla lilla storabebis ♥♥♥
Mamma älskar dig, till månen och tillbaka ♥♥♥

IMG_4131

IMG_4120

IMG_4112

IMG_4097

IMG_4064

IMG_4060

IMG_4055

Selma 7 år ♥

Så har vi en 7-åring i huset.. min älskade, fantastiska, magiska, underbara… min första bebis! Tänk att det var hon, hon som gjorde mig till mamma. Tänkt tillbaka så mycket på när jag var gravid med henne, och det kändes som att hon aldrig skulle vilja komma. Så till slut kom hon, efter många dygn med pinvärkar, flera sovdoser och fler timmar i badet är jag ens kan drömma om att räkna, så kom hon ♥ Jag har aldrig mött nån som hon, hon var den bebisen som visste vad hon ville från första veckan i livet. Andra föräldrar pratade om att bebisarna började ”trotsa” och visa sig bestämda när dom blev 1 år. Selma föddes bestämd, viljestark och med en sprudlande sprakande energi som liksom aldrig tar slut. Hon dansar sig fram igenom livet och varenda promenad och handlingsrunda vi någonsin tagit, hon flyger upp på varenda klättringsbar höjd och peppar sina vänner minst lika bra som hon själv klättrar ♥

Selma, tack för att du är just du! Tack för att du är världens bästa Selma, och en magisk unge att få vara mamma till. Att få följa dig är en sån himla glädje och ära, och jag ser så mycket fram emot att se vart våran framtid ska bära och hur du kommer utvecklas, hur vi kommer utvecklas. Allahumma bariik min älskade älskade unge, alhamdulillah för dig ♥♥♥

IMG_3921

IMG_3932

IMG_3951

IMG_3952