Vecka 20 ❤️

Vecka 20 är här och på väg att passera till och med! Dagarna flyger förbi här, särskilt dom senaste två dagarna när jag suttit fast i soffan under en sjuk Elias. Kanonhög feber första dagen följt avhalsont dag två. Det känns som jag knappt stigit upp på morgonen innan det är kväller igen (kanske för att jag inte ens får chans att byta ur pyjamasen). Men även fast dagarna flyger förbi just nu så känns det så plågsamt långt kvar till december. Jag längtar mer och mer intensivt efter denna lilla person, ju mer jag känner henne röra sig inuti mig desto starkare och nästan outhärdlig blir längtan också. Lilla Böna ❤️ Inte så liten somnån böna längre för all del, hon som redan nu spänner kroppen så att det trycker upp mot mellangärdet och ner mot snippan samtidigt. Hehe blir en till stark och kraftfull tjej i våran familj tror jag bestämt, masaAllah!! 

Hur mår min kropp och knopp då? Alltså jag är så fruktansvärt trött! Hela tiden! det känns som tortyr att behöva vara upprätt och ha öppna ögon på dagarna, förutom några få timmar på em/kväll då jag kan orka med lite mer. Men alltså denna trötthet! Helt galet! Ligger utslagen hela fm, orkar på sin höjd gå på toaletten typ, somnar med barnen på kvällarna… är så trött att jag knappt orkar fokusera blick och öron på folk som pratar med mig så begraver näsan i böcker istället, som jag alhamdulillah packade med mig en hel trave av. Men, min ångest är som bortblåst ALHAMDULILLAH ❤️ Det dära fantastiska ultraljudet i kombination med att hon exakt samma dag som UL började röra sig så mycket mer, starkare, regelbundet har räddat mig! Jag är så himla tacksam för fy bubblan vad det har varit vidrigt… nu kan jag njuta och längta och det är helt makalöst! I början av graviditeten har jag nästan mest känt ”varför utsätter jag mig för det här?” Medans nu känner jag att jag vet exakt varför!! Mitt barn växer ju därinne!! Därför utsatte jag mig för så många veckors ångest, illamående, trötthet, foglossning. En till världsmedborgare, en till bebis, en lillasyster till mina barn… det är såklart att det var därför!! Och hon är redan värd det 1000 gånger om. Alltså jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag har längtat efter den här känslan i själen, den här lyckan, att vara så förväntansfull… älskade lilla lilla bebis, jag ser fram emot att få träffa dig! 

Fogloggningarna som har varit helt vidriga har lugnat sig alhamdulillah, jag har fortfarande ont, dagligen, men jag kan gå utan problem! Jag tänker på tempot och låter bli att springa, vila när jag behöver och på så vis håller det sig i schack. Dom dagar jag ska gå mycket har jag fogbälte vilket verkligen underlättar men själva bältet är också obekvämt haha, så använder det bara när jag måste. Samtidigt så känner jag att jag måste börja träna igen!  Kroppen ska orka bli tyngre nu på kort tid och jag ska orka ta hand om barnen även i höst så direkt vi kommer hem drar jag igång med dagliga yoga-pass, vare sig jag har lust eller ej! Promenader räcker inte känner jag, bålen, ryggen, axlarna… det behöver få lite kärlek och omvårdnad. Och jag behöver träna på att andas genom smärta haha. Märker nu när fogarna hugger så spänner jag hela kroppen som en fiolsträng och håller andan. Inte helt optimalt, särskilt inte inför kommande förlossning… 

Och mitt boa-sug har kickat in på nån sorts turbo-fart! Ligger som en galen och surfar på skötbord, byråar, nya tapeter, göra egna sänggavlar, skötväskor, åkpåsar, babynest, bärsjalar och bärselar och kan bara inte sluta. Vill faktiskt hem och sätta igång nu! Längtar efter att få mäta upp för nya möbler (som vi förhoppningsvis har råd att köpa haha), rensa rensa rensa bland kläder, leksaker och prylar hemma, beställa grejjer och dona… det ska bli så himla kul! 

Magbilden är inte dagsfärsk pga senaste dagarnas pyjamas-look haha! Men är i vecka 18+5 här, så nästan i vecka 20 ändå. Idag är jag i vecka 20 och närmare bestämt 19+5 så bilden har ju hunnit bli en hel vecka gammal. Men var ändå tvungen att ta denna pga, kolla bilden med Selma, inte ens arrangerad ju! Storasyster som längtar och redan älskar ❤️

Översvämningar

Idag drabbas Istanbul av dom värsta översvämningarna på 9 år. Min man skulle iväg in till stan idag men ingen av oss tyckte att det kändes säkert att åka buss imorse när vi hörde regnet vräka ner, efter att ha regnat hela natten. Just nu är det upphåll här i våran by i alla fall men det väntas mer och värre regn i hela stan senare i eftermiddag och kväll. Jag är så himla tacksam att han inte är ute och far idag min man. Inne på kapali carsi i Eminönu så forsar vattnet längs hela marknaden ner mot Bosporen. Nyheterna visade hur försäljare desperat försökte rädda sina varor och jag antar att många kämpar precis lika hårt för sina hem idag… vi har en hemmadag klistrade vid nyheterna helt enkelt, ska snart gå till Meral som bor här intill men längre vågar vi oss inte idag, faktiskt. 


Datelördag

Idag fick jag och maken komma ut på en riktigt härlig lördagsdejt! Vi tog båten över till Yeniköy och Istiniye Park där vi såg nyaste Spiderman. Den var riktigt riktigt bra! Mysigt att se på bio också, det var länge sen nu. Sen tog vi taxi tillbaka till Yeniköy, hittade en restaurag vi vattnet som såg lovande ut. Och den var fantastisk! Supergod mat, dessert och lemonad…. jag drack 3 stora glas haha! MUMS! Innan vi åkte hela vägen tillbaka hem till barnen så köpte vi en varsinn kall soda och strosade längs strandpromenaden i Beykoz. Sen lyxade vi med taxi hem också. Så skönt haha! En helt perfekt dejt… 

Denna man alltså, min kärlek masaAllah ❤️


 

Ett år sen… 

Det var inte bara en vanlig dejtlördag idag, idag firar hela Turkiet. Ett år har gått sen kuppförsöket misslyckades! Ett helt år… så rädd jag var den här natten, hemma i tv-soffan, för prick ett år sen. Idag och imorgon firar och minns hela Turkiet, många förlorade livet och tänk vad som kunde ha hänt… militärkupp. Så läskigt! Alhamdulillah så är Turkiet fortfarande sig likt! 


Anadolouhisari

Far och dotter, hand i hand, på strandpromenaden i Beykoz. Vackra Beykoz! 

Sutlac! 

Spaning över kanten på relingen

Framme i Anadolouhisari, en lekpark byggd inuti en gammal ruin från en sultans palats! Barnen var helt överlyckliga, vi vuxna med, så fint och ett riktigt smultronställe. Lugnt, vackert och så läckert. 



Lycka för ett preggo som inte kan överleva utan surt, hemmagjord lemonad på ett gigantiskt cafe med världens största (väldigt bra inhägnade!) lekpark precis bredvid vårt bord.  Med utsikt över underbara Bosporen! Lycka lycka lycka haha! 

Och glass i stora lass, såklart. 



På båten hem igen, med Istanbul skyline i solnedgång som utsikt. 

Årets bilder ❤️

Igår tog vi båten dit den förde oss, ungefär, åkte bussen in till Beykoz och sen kollade vi vilka båtar som skulle avgå och vart. Vi siktade direkt in oss på Anadolouhisari (ev felstavat haha!) eftersom vi alltid varit sugna på att undersöka det stället närmare när vi passerat med båt eller buss. Vilket ställe alltså! Vi blev helt förälskade! Sånt himla smultronställe med gamla lämningar och riktiga mysställen mitt i storstadens brus. Jag har nog med bilder därifrån för ett riktigt bildregn men just nu har vi gäster så det återkommer jag med. Börjar med att dela med mig av dessa, första gången jag får en dusch i Bospor-vatten helt klart haha! Maken knäppte en bild med sin mobil där vi verkligen blir totalt duschade från topp till tå, vart den vågen kom ifrån är oklart men sjukt kul var det. Skrattade så jag nära på kissade på mig haha! 

Är ni i Istanbul och är sugna på att upptäcka Anadolouhisari? Det går båt dit från Eminönu (gå till hamnnen nedanför stora basaren/kapali carsi) och båte båtresan och destinationen är väl värda resan, tro mig! 

Lillasyster ❤️

Vi väntar en liten lillasyster allahuma bariik ❤️ Vi bokade in oss på ett ultraljud på ett privat sjukhus här i Umraniye (förort till Istanbul) idag och hamnade av en slump hos kanske världens bästa läkare! Hon var helt underbar! Jag har mått allt sämre och sämre med min ångest och mina katastroftankar dom senaste veckorna, så det var det enda rätta att boka in oss på ett UL. Och vi ångrar oss inte det minsta. Det var helt magiskt, såklart. Det är lika magiskt med 3e bebisen ju! Hon kontrollerade henne väldigt väldigt utförligt, gjorde en bra mycket noggrannare kontroll än jag nånsin varit med om i Sverige och hon förklarade hela tiden var hon tittade på och berättade vad vi såg. Största delen av tiden så kollade hon med vanlig ultraljudsbild för att kunna se alla organ och flöden och sen på slutet kollade vi 3D. Så himla häftigt! Att det ens går att se såhär, innanför alla mina volanger, inuti livmodern liksom. MasaAllah! Älskade lilla lillasyster… känns verkligen som att det här hjälpte mig massor i att kunna slappna av, njuta, knyta an till henne och våga se framåt och drömma om det som komma skall… att få se henne… vilken gåva alltså! Känner mig så enormt lättad, glad och kär i denna lilla lilla person som växer i mig! 

237 gram och 19 cm liten och redan så högt älskad masaAllah ❤️ Hon roar sig nu o skrivande stund med att sträcka på sig eller slå volter kanske, då o då trycker det så mkt uppåt att det blir lite trångt åt magsäck och lungor hehe. Hon har rört sig väldigt mycket mer än vanligt efter ultraljudet idag än vad hon brukar, kan det bero på ultraljudsundersökningen eller är det en slump? Någon som vet? Väldigt väldigt mysigt är det i alla fall! 


Och igår gjorde vi nåt helt annat, åkte färja mot shopping, bad svågern ta magbild o han ställde glatt upp. Gladast var nog maken som slapp för en gångs skull haha. Vecka 19 (18+1) på bilden ❤️

Meze-torsdag

Igår vart vi bjudna på en riktigt riktigt fin meze hemma hos makens kusin med familj, hon hade lagat och bakat mycket gott alhamdulillah. Mums mums mums. Dom yngre kusinerna lekte och härjade och hade så himla roligt, vi äldre satt i soffan, pratade, kollade tv, åt, drack turkisk kaffe och slappade. Himla fin torsdag masaAllah! Så mycket tid tillsammans just nu. Vi njuter! Innan vi gick dit på eftermiddagen så hade jag och maken typ turats om att sova middag hemma och bara slappa i soffan haha. Jag sov middag i 2 timmar och maken i 20 minuter, stackarn. Men sånt kan livet va ibland haha. 


Eminönu

I onsdags spenderade vi dagen i Eminönu, den enda platsen vi hade sagt innan att vi skulle låta bli att åka till (förutom Taksim men dit kommer vi verkligen inte åka) pga det som hänt men, vi bestämde oss för att återta även den platsen. Typ den bästa platsen jag vet på hela jorden, såklart vi ska fortsätta åka dit! Gud så jag älskar Eminönu! Inte den smidigaste platsen o vara på med två små barn haha, lite kämpigt bara att se till att inte komma ifrån varandra. Men helt underbar plats ändå! Jag åkte dit och behövde väl typ inget, kom såklart inte hem med inget haha. Men men, lite nya kjolar och fladdriga mjukisar har en alltid glädje av. När vi hade shoppat, strosat, ätit supergod mat och strosat lite till så missade vi båten hem med en halv minut pga att nån framför mig i grinden för barnvagnar tjaffsade om att få komma in trots att han inte hade pengar på sitt kort…!? Men det kom en annan båt som gick i alla fall halva vägen så fick vi ta bussen resten, skönt det. Så himla härligt att åka den långa båtresan på Bosporen! 

Värme och avslappning

Dom första dagarna här har ägnats åt att anpassa oss till värme, det har varit helt sjukt varmt. Just idag är det regn till och från så idag är det svalt (dvs bara 25 grader haha) men tidigare har det varit 35-40 i skuggan. Himla skönt, himla varmt och en ganska stor omställning. Kroppen har varit minst sagt chockad. Men sin vana trogen så släpper min ryggvärk direkt jag kliver ut i Turkiets luft på flygplatsen. Till och med foglossningarna visade det sig! MasaAllah värme alltså… det gör nåt med musklerna! Har foglossningar ibland nu bara, kunde tom springa några steg igår utan att få ont. Helt amazing! Vi har slappnat av massor, hängt med familj, ätit gott, hängt på lekparker, sovit halva dagar, ätit sjuka mängder cig köfte och druckit mer cay än vad jag tror är rekomenderat för gravida hehe… ska lugna mig lite när jag fått frossa liiiite. Både jag och maken ligger så mycket back på sömnkontot och har helt övertrasserade stresskonton så därav sover vi halva dagar ft. Men jag börjar känna mig ikapp faktiskt. Så skönt! 

Bosporen alltså… vad jag älskar denna plats! Skulle kunna spendera mina dagar vandrande fram och tillbaka vid Bosporen. Underbar plats!