Bästa trösten

Igår gjorde Elias världens vurpa på väg upp på en klätterställning, o lyckades inte ta emot sig. Så han föll pladask på näsan och fick sååå ont. Alltså hans gråt. Jag var gråtfärdig resten av dagen. Alhamdulillah för amningen! Bästa bästa trösten i världen. Numera ammar han inte ens varje dag, så jag tror ett barnstyrt avslut håller på att ske. Men en vet aldrig. Igår ammade vi ute för första gången på, månader…? Dessutom somnade han vid bröstet och kunde sova sig igenom den värsta smärtan. Alhamdulillah!! När han vaknade var han öm men inte ledsen. 

Så ni som också ammar länge, vi har det så himla bra, Selma slutade självmant vid 7-8 månader. Jag tror på riktigt Elias spenderat en tiondel så mkt tid som Selma åt att gråta under dom 3 första åren. Det här är varför jag ammar såhär länge, genom tuffa perioder då jag bara vart trött. Den här kärleksfulla trösten!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *