Magsjuka in the house

Vi har magsjuka i huset, igen… denna magsjuka är nog den elakaste Elias nånsin varit med om. Herregud så dålig han är…. Selma hade en liknande när hon var typ 4. Helt hemskt! Han får inte behålla nånting och bara sover och sover. Nu verkar det som att det kanske har vänt. Han fick lite saft och rån imorse och det fick han behålla och sen somnade han. Nu har han sovit i 3 timmar och jag är på dagens 4 tvättlass och badkaret är fortfarande fullt… så hemskt det är att se honom så dålig! Och samtidigt är jag livrädd att Eva också ska bli dålig! Hoppas amningen skyddar henne, eller att det är rota-virus det här för det är hon vaccinerad mot och borde slippa ifall det är det. Hon är alldeles för liten för att behöva genomlida en magsjuka… det tycker jag iofs att Elias också är men jag fick inte bestämma det verkar det som. Min lilla lilla prins… må Allah göra dig frisk!

Elias 4 år ♥

Nu har han fyllt 4 år… min son. Att det har gått 4 hela och ändå så korta år sen han kom är ju ofattbart. Nu när jag ser på korten på honom så är det en så stor kille jag ser. Han är inget småbarn längre, i alla fall inte alltid. Han börjar bli stor och han vill upptäcka mer och mer på egen hand. Han har upptäckt en värld utanför mammas famn och tar för sig mer och mer av vad den har att erbjuda. Han går hos dagmamma och av det har han växt massor. Han har hamnat hos bästa bästa dagmamman som är lyhörd och uppmärksam och då kan Elias få växa. I en trygg miljö. Han har börjat våga ta kontakt med människor på egen hand, ställa frågor till personal om vi är nånstans där det behovet uppstår. Fråga efter glass på leklandet till exempel. Han har slutat amma sen han fyllde år sist, inte helt på hans eget initiativ, jag var färdig med amningen före han var det. Så i höstas slutade vi amma. Men vid det laget ammade vi 1-2 gånger i veckan och han har inte varit ledsen mer än nån enstaka gång alhamdulillah. Och han snackar! Som helt utan några svårigheter. Han uttalar allt och har ett så härligt språk att höra… som en liten farbror stundtals.

Min lilla Elias, så stor men ändå så liten… så både och barn är när dom fyller 4. Min minsting som blivit storebror och nu inte är minsting längre. Han är världens finaste storebror och är så god med Eva att jag får spader. Han har såklart lite svårt att veta exakt hur en ska handskas med bebisar men han gör sitt allra bästa och älskar henne så högt. 3-årsåldern har som sagt varit en tuff ålder för Elias, känslostorm i ett helt år i sträck ungefär. Nu ser vi fram emot 4-årsåldern med lite förhoppning om att den blir en gnutta lättare. Gärna en jättestor gnutta. Min älskade son…

IMG_0117IMG_0131IMG_0111IMG_0086

Ikväll 3, imorgon 4

Hur kan Elias redan stå på tröskeln till 4 år?? Ikväll nattade jag för sista gången en 3 år gammal Elias och imorgon när han vaknar blir han 4 år. Jag ska erkänna att 3 år har varit en väldigt påfrestande och tuff ålder för Elias och oss, så det är med blandade känslor han fyller 4. Dels den där vanliga, mina barn växer upp alldeles för fort. Alltså åren med dom i min famn är alldeles för få och för korta…. den bästa delen i mitt liv går för fort förbi! Samtidigt känner jag en förhoppning om att 4 blir en mindre tuff ålder… Elias har haft det tufft. Vi har haft det tufft. Våran inredning har haft det tufft… livet har stormat när han varit 3 så kanske 4 får bli lite lättare för Skatten InsaAllah? Kluvna känslor eller icke så blir han nu 4, och han själv längtar och har längtat lääänge efter denna stora dag som det är att fylla 4 år. Den första födelsedagen som båda mina barn förstått innan vad som komma skall, längtat och väntat och önskat presenter och tårtor… det är så härligt att se hans förväntan och längtan!

Min lilla älskade Skatt…. ”mamma du är min bästa vän” sen somnade han på min arm… masaAllah han är för ljuvlig min son…

Lugn start på veckan

Denna morgon bjöd på en himla lugn och skön start på veckan, alhamdulillah. Eva sov tills solen faktiskt gått upp, sen ville hon och Elias gosa i sängen lääänge och jag passade på att klä på mig och plocka fram kläder till dom under tiden. Som sagt, en väldigt lugn och skön veckostart! Resten av dagen har gått i 180 med missnöjda barn, fler bajsblöjor än jag kan räkna, barn som fastnat i meterdjup snö och behövt bli uppdragna, panikhungrig bebis i 10 minusgrader…. har under många stunder känt typ låt dagen va över snart. Huset är totalt totalkaos, tvättberget växer för varje blöjläckage (2 hittills idag) och disken väntar så tålmodigt på att få lite uppmärksamhet så jag sen till slut får plats att laga middag. Ja ni hör ju… skulle verkligen behöva fylla på med en eftermiddagskopp med kaffe, men först, blöjbyte!

Nu ska jag försöka ta ett ryck, stora barnen leker i sitt rum och då kanske jag kan passa på att få undan i resten av huset om Eva är på humör en liten stund till. Och jag har faktiskt även jobb att göra, ligger efter pga sjuka barn hemma stup i kvarten men kanske kan få lite gjort ikväll så jag är ikapp till resten av veckan… sen får vi hoppas barnen kan gå i veckan, gärna hela veckan, så jag får undan och kan släppa det sen.

Min trio ❤️

Mina tre, underbara älskade… ni är det bästa jag har och kärleken ni berikar mitt liv med är obeskrivlig. Livet med er vid min sida är sannerligen ett rikt liv, masaAllah! Må Allah bevara er och ge er det bästa i detta liv och i nästa ❤️

Vackra ni… ni ger mig gråa hår dagligen, samtidigt är ni dagligen min största glädje. Eva är ett så himla fint tillskott till syskonskaran. Så lugn och tillfreds, så nyfiken och med.

CTG och förmaningar

Nää det är värst vad denna bebis är lat av sig… idag blev det återigen ett besök på förlossningen med CTG-kurva då hon varit väldigt lugn nu i flera dagar och nu i eftermiddag och kväll har hon inte rört sig alls vad jag har känt! Fy sjutton så hon skräms! Med paniken i bröstet åkte jag alltså in till förlossningen igen, lika välkommen och omhändertagen som alltid. Och kurvan lät ju superfin, som ett skolboksexempel sa barnmorskan. Väldigt reaktiv var den också sa hon, och det är ju superbra. Dock så fick jag förmaningar om att vila mera pga sammandragningarna dom registrerade. Jag känner väl lite att jaa, jag vilar ju mest hela tiden, tar det lugnt, vilar, gör lite småfix hemma… men jag vilar ju nästan dygnet runt och jag har två barn. Två barn som älskar att vila och gosa tillsammans men vissa saker behöver liksom göras ändå. Tex se till att dom får mat haha. Så vi får se hur mycket mer jag kan vila men jag ska göra mitt bästa såklart. Hon är inte helt klar för att komma ut än, så iaf 2,5 vecka till får det dröja. Kommer säkert gå över ända in i Januari bara för det haha! Men men, hon kommer när hon ska insaAllah ❤️

Nu har jag bakat mig en kladdkaka medans maken fixat all städ och disk för ikväll, och även ska vispa grädde. Så nu blir det soffan, kladdkaka och How to get away with murder iaf i ett par timmar, sen soooovaaaa. Imorgon ska Elias gå första dagen hos sin dagmamma utan att hans egen mamma också jobbar där… känner mig riktigt pepp då vi har på riktigt världens bästa dagmamma och Elias har sin alldeles egna bästis där. Tänk att kunna hitta en perfekt barnomsorg för en så känslig kille som Elias är, är så glad! Nu får vi se hur det går för honom, troligtvis jättebra insaAllah ❤️


Cykelpremiären

Häromdagen storstädade vi våran balkong, däri ingick att putsa av cyklarna och få ordning därute så man faktiskt ganska lätt kan få med sig cyklarna hemifrån. Så igår kom den naturliga belöningen för barnen för deras hårda arbete när dom fick ta årets cykelpremiär till utflykt med öppna förskolan. För Elias var det till och med premiär för att cykla ute! Tidigare har han dock övningskört massor på balkongen så det gick både bra och racerfort. Båda barnens sadlar behöver höjas och Selmas däck pumpas sen får vi nog cykla en hel del i sommar insaAllah. Så himla lyckliga barn! En aning svårt för en gravid mamma med foglossning att kunna hänga med dock haha… vad olika mina barn är ändå alltså… Elias har bara velat åka bärdon eller vagn tills för några månader sen, nu helt plötsligt vill han gå, springa och cykla. Selma ville alltid gå och springa, från 1 års ålder… så olika men lika fantastiska masaAllah ❤️❤️


Kalasfikat

Igår var det dags för Elias 3-årskalas. Så himla roligt kalas! Så många som kom och ville gratta våran älskade Elias och umgås en stund. Väldigt värmande för hjärtat. Tack alla! Elias var så nöjd masaAllah. Både med kalaset, lek och buset, fikat och presenterna. Han hade önskat pannkakstårta så det fick han såklart. Pannkakstårta, bullar, kladdmuffins, drömtårtabakelser, chokladsnittar, maränger, chokladbollar… vi kan säga att jag hade väldigt mycket baksug i veckan haha. Så jag slog på stort. Allt vart väldigt väldigt gott om jag får säga det själv. Och det var ett så himl härligt kalas på alla vis. 


Elias 3 år ♥

Hur kan detta ha gått till?? När passerade alla dom här 3 åren?? Den här lilla pyttelilla grodan som jag födde, han har gått och blivit en alldeles underbar 3-åring. Han har fått så stark vilja på sistone, och verkligen börjat visa missnöje på kraftfulla sätt. Tidigare har det mest varit jag som märkt men nu undgår det ingen om han är arg. Han är så klok också, jag märker när vi pratar att han funderar mycket. Så många tankar i hans lilla huvud och han funderar nog på väldigt mycket mer än jag ens kan ana. Lilla Elias. Så lillgammal också. Han trivs med att sitta i lugn och ro och radda upp sina bilar om och om och om igen. Och han trivs minst lika bra med att leva rövare med sin syster. Han vill väldigt sällan leka med barn i hans egen ålder men leker otroligt mycket med Selma och leker gärna tillsammans med henne och hennes kompisar.

Idag på badhuset så hade det helt plötsligt hänt något, lika på leklandet när vi var där häromdagen. Helt plötsligt så släpper han taget om min famn och min hand och kutar iväg, han vill att jag eller pappa hänger på men han leker och härjar och springer, hoppar, klättrar, simmar, skuttar och far. Han har inte velat släppa och röja förut men nu kom det. Helt plötsligt så var han redo och nu kan inget stoppa honom känns det som. Han ammar fortfarande, åker fortfarande bärsele och åker gärna vagn en lång stund, men han är helt plötsligt ett stort barn. Bebisen i honom är nästan borta.

Elias är min goda, vackra, kloka, fantastiska minifarbror till barn. Den bästa jag någonsin hade kunnat tänka mig. Hjärtat svämmar ju helt och hållet över bara av att se denna unge i ögonen alltså, känna hans lilla, mjuka, varma hand mot min kind när han klappar den. 3 år, tre år alltså… bästa åren i livet ♥

IMG_8358

IMG_8384

IMG_8388

IMG_8448

IMG_8457

IMG_8490