Eva 7 månader ♥

Alltså kolla på den här stora bebisen allahuma bariik ♥ Hur kan hon redan vara så stor?? Hon är verkligen våran lilla glädjespridare som bara är som en liten sol i våran familj. Hon är så nöjd och så glad nästan hela tiden, iakttar och studerar sin omgivning och verkar tycka att livet är himla najs. Samtidigt kan hon bli riktigt riktigt arg, och visar tydligt vad hon vill och hur hon vill ha det. Hon älskar när vi sjunger för henne och ”bom bom slå på stora trumman” är favoriten, hon slår i bordet med handen när hon vill att vi ska sjunga och skiner upp som en liten sol om vi börjar sjunga när hon bett om det. Fruktsången är en till favvo och nyckelpigan också. Hon älskar all sång men vissa lite extra helt klart. Hon tycker om att åka vagn, men inte jämnt, det behöver varieras med bärdon. Ibland behöver en ju vara nära sin mamma och gosa in sig, helt klart.

Hon har börjat äta en massa mat, eller ja, vi går sakta framåt men hon älskar mat! Häromdagen åt hon tacos för första gången och vart så förtjust i min hemgjorda (ganska starka) guacamole att hon vrålade rakt ut när den tog slut haha alltså, masaAllah! Annars äter hon gröt till frukost och kvällen, vi kör på babygröt som vi köpt och ofta med lite frukt till efterrätt. En bananbit eller så delar vi ett päron eller så. Sen får hon mat nån gång under dagen också, då får hon det vi äter men är det inte alls bebisvänligt så får hon hemlagad pure. Hon har hittills gillat allt hon provat allahuma bariik, förutom köpt pure haha. Det smakade så sött av den burken att jag fick ont i munnen när jag smakade så jag förstår henne… jag har ju haft en tanke om BLW men, Eva är inte riktigt nåt BLW-barn. Hon kan gärna kladda på själv men hon vill aldrig äta helt själv. Hon vill antingen bli matad eller få nån sked då och då även när hon plockar själv. Hon blir så frustrerad annars för hon är ju hungrig! Vi ammar fortfarande massor, även fast hon äter så pass mycket mat. Såklart det blir lite mindre amning men inte så mkt mindre ändå.

Hon har fått 2 tänder nu, den första skrev jag ju om, sen kom den andra för några dagar sen bara. Så söta små minitänder alltså! Hon skrattar! Skrattet som liksom bubblar har låtit vänta på sig, halvskratt har kommit sen ganska länge tillbaka men nu så. Bubblande bebisskratt som fyller hela huset… hela magiskt! Och den kärlek och glädje hon ger till sina syskon alltså… det är så himla fantastiskt att se. Hon lyser upp bara hon ser dom, älskar att vara nära dom och finns inget som gör henne så glad som när dom leker med henne eller pratar med henne. Min fina trio allahuma bariik ♥

IMG_2422

IMG_2426

IMG_2433

IMG_2451
Kolla tänderna ♥

IMG_2485

IMG_2541

IMG_2631

IMG_2651

IMG_2682

Förkylningsastma och öronvärk

Så har våran natt sett ut, i korta drag. I långa drag så har den sett ut som så att Elias fick ont i öronen på kvällen, så han har vaknat några gånger, superledsen, behövt med smärtstillande och nässpray… men sovit bra däremellan. Eva har varit förkyld i flera dagar. Vi var till HC i torsdags och fick Ventoline utskrivet eftersom hon andades så ansträngt. Ikväll har andningen bara blivit sämre trots Ventoline. Mycket indragningar till och från, andats snabbare än vanligt. Till slut lättade det inte trots väldigt upphöjt huvud. Så på inrådan från 1177 åkte vi till barnakuten.

Och nu är jag så glad att vi åkte. Eva har också, precis som storasyster, förkylningsastma och behöver medicineras mot det. Så efter läkarbedömning och inhalation där på plats så fick vi åka hem med recept på Airomir, Fluitide och en Vortex och ska bege oss till apotek så fort det öppnar. När det nu öppnar iom att det är midsommardagen..

Jag har sovit totalt 0 minuter då jag vakat över Evas andning ända tills vi åkte in. Nu när vi kom hem vaknade Elias o var supermammig och hade ont. Så jag får nog sova sen. Känner mig så selad, såå himla ledsen att Eva också är astmabarn. Samtidigt såå himla glad åt hur mkt bättre en blir bemött inom sjukvården när en kommer med astmabarn nu, jämfört med för bara 6 år sen.

Min lilla lilla älskling… vilken natt du haft!

Första tanden ❤️

Här hemma har vi en liten liten bebis, som haft klåda i munnen i månader (!!) och så ont i munnen att vi fått sova nada i två nätter. Och idag kom första tanden fram!! Hipp hipp hurraaaaa!! Allahuma bariik alltså. Äntligen! Då var det bara den andra kvar haha. Ändå roligt, hon kom ju lite före BF, men räknar man på ålder enl BF så har alla mina barn fått sin första tand vid exakt samma ålder. På pricken. Eva hann ju bli 6,5 månad innan den kom fram. Selmas första kom när hon var 5,5 och jag var gravid med Selma en hel månad längre än jag var gravid med Eva. Elias kom prick vid BF, 2 dagar före, och han fick tanden precis före 6-månadersdagen. Så himla coolt!

Nu ska det bara bli lite längd på tanden så tror jag Eva kommer vara stormförtjust över att kunna mumsa på äpple sen! När har era barn fått sina första tänder?

Eva 6 månader ❤️

Våran Eva har gått och blivit 6 månader, tiden går alldeles för fort!! Ett halvt år… åh som vi njutit, faktiskt, mitt i allt kaos och all storm som det är att välkomna en till bebis till familjen. Så har vi njutit så himla himla mycket. Hon är en ren glädje, våran Eva. Skiner som solen så fort vi tittar på henne, åker med på familjens alla äventyr och är bara jordens nöjdaste nästan hela tiden. Hon ser sig omkring och ligger i sin liggdel och tuggar på sina tår, gymnastiserar, blir suuuperglad när vi kikar in till henne i vagnen… nu har hon även lärt sig att vända sig till mage från rygg, för någon vecka sen började hon göra det hela tiden hemma men nu har hon även lärt sig att vända sig i vagnen. Så nu vänder hon sig till mage och ligger och kikar ut genom fönstrens i sin sufflett eller så fäller vi helt ner suffletten så kikar hon över kanten. Hon älskar det! Kan ligga så hur länge som helst! Helt galet hur stark hon måste va, jag får ont i nacken av att se på haha…

Hon har blivit en riktig matälskare allahuma bariik! Vill smaka på allt vi äter, och inget gör henne så arg som om hon vill äta och hon inte får eller behöver vänta. Hon blir fullkomligt rasande! Hon verkligen älskar mat, all mat hon hittills smakat, äter med god aptit och dricker vatten och älskar det med. Jag som ville gå sakta fram med maten, hade ju nån bild av hur jag ville göra. Men den bilden passade inte alls Eva! Nu äter hon havregröt till frukost och kvällsmål och en smakportion på dagen eller så äter hon från min mat. Hon har börjat sova mycket bättre sen vi började med gröten och är rent allmänna väldigt nöjd. Magen har funkat kanon så vi kör på i hennes tempo så länge hon är nöjd och mår bra och magen mår bra och funkar som den ska. Då finns det ju ingen anledning alls att bromsa. Amningen funkar fortfarande superbra den med alhamdulillah, det är ju den jag inte vill konkurrera ut för tidigt med snabb matstart men Eva vill ha både och, älskar mat och älskar att amma. Mitt hjärtas fröjd alltså, det barnet. Vi köper färdig babygröt till henne, men en naturell och ekologisk sort. Behöver ingen söt smak känner jag. Ibland petar jag i några blåbär direkt från frysen och så mumsar hon ännu gladare. I övrigt har hon smakat; rån, bröd, potatisklyftor och morotsklyftor som vi kokat och hon fick hålla själv. Potatis och ärtpure svängde jag ihop häromdagen. Broccoli älskar hon att få mumsa på och likaså avocado. Hon blir som tokig. Och tomat och gurka likaså. Ris gillar hon men det är lite klibbigt och svårtuggat. Banan och rivet äpple, framförallt banan, det är rena rama godiset. Hon skriker rakt ut så fort hon ser en banan… nästan så en skulle kunna tro hon är en aning äldre än ett halvår haha! Väldigt bestämd!

När hon ligger på mage så ligger hon väldigt ofta och trycker med benen så anstalter trycks rakt in i golvet, lite krypträning har hon börjat med alltså. Såå rasande gulligt! Jag trodde ärligt talat att det skulle bli tuffare och tuffare att tiden går ju fler barn en har som blir äldre för fort… men nä, jag tycker nog tvärtom. Det blir roligare. Att se henne växa och utvecklas och vilja upptäcka mer och mer av världen runtomkring henne, det är så himla magiskt och mycket lättare att hantera än när Selma och Elias kom in i den här fasen. Jag känner mig redo och jag vet att jag njutit allt jag kunnat. Jag har stannat upp, snosat, gosat, studerat, burit, varit nära och njutit, vid alla tillfällen livet gett mig. Min lilla trea, tack för att du är hos oss. Alhamdulillah att vi fick just dig, du är allas våra hjärtans fröjder. Den glädje du sprider är helt makalös och våran familj är verkligen en gladare familj tack vare dig allahuma bariik ❤️

IMG_1942

IMG_1951IMG_1966

IMG_1988IMG_1993

IMG_2035IMG_2069

Eva går på Furuvik

Jamen när en är 6 månader och en är överens med mamma om att idag, idag är det för varmt för sjal. Och en ändå vill upptäcka hela Furuviksparken ihop med storebror och hans kompisar… ja då får en lägga sig så en ser helt enkelt.

Min lilla lilla godbit!! Sååå jäkla gulligt!! Och alltså så nöjd… låg sådär hur länge som helst. Önskar jag kollat klockan för det var verkligen galet länge. Och bara så ingen oroar sig så är jag väldigt noga med solen och bebis, hon fick sol på sig vääldigt korta stunder. Sufletten med spf50 var fördragen nästan hela tiden men inte när jag fotade, för då hade den varit i vägen.

Jorden finaste pandadress

Jag skulle bara köpa strumpor… men så hängde denna underbara, bedårande pandadress med matchande mössa precis innanför dörren på Polarn o Pyret och jag vart bara helsåld! Den är helt ljuvligt fin! Eva drar just nu storlek 62-68 så hon är på sista storleken på alla nyfödd-avdelningar, så det fick bli att passa på att knipa en sån här outfit på studs, så den ska hinna användas maximalt. Eva klär såå fint i mintgrönt, det är verkligen hennes färg. Och dressen är så mjuk och skön samtidigt som den är rasande fin… men modellen är ju så gullig så en knappt ser vad hon har på sig ändå haha.

Min lilla fina gosgroda allahuma bariik ❤️

IMG_1114

IMG_1152

IMG_1163

Eva 5 månader ❤️

Så har 5 månader passerat och som hon växer och utvecklas alltså masaAllah! Det går så himla fort! Hon har just kommit ur den långa, tuffa utvecklingsfasen som började precis före 4-månadersdagen. Nu har hon istället mest varit arg pga klåda i munnen dom senaste dagarna. Hon har börjat prata igen (hela den tuffa månaden har hon varit i princip knäpptyst förutom gråt) och nu vill hon snicke-snacka mest hela dagarna allahuma bariik. Hon tuggar på händerna nästan all vaken tid, resten av tiden vill hon ha napp eller tugga på favoritleksaken, Sophie the Giraffe. Hon har hittat sina fötter lite smått och brukar passa på att hugga tag i vänsterfoten och gnaga lite på tårna när vi byter blöjan. Hon har börjat vända sig, snurrar runt med kroppen när hon ligger på rygg och kan vända sig både från mage till rygg och från rygg till mage. Så himla nöjd blir hon! Hon ler så fort vi tittar på henne, allra mest ler hon åt sina syskon, dom är det finaste som finns på hela jorden om vi skulle fråga Eva. Bästa bästa storasyskonen får hennes ögon att tindra av kärlek och förväntan över vad för kul dom ska hitta på även när hon är på riktigt uselt humör. Hon skrattar, lite sparsamt, men så härligt det är att höra!

Hon närmar sig att kunna sitta och som ni ser här nere sitter hon ju om hon bara har lite stöd. Så nu blir det dags att införskaffa matstol till henne. Hon har även fått några smaksensationer, den allra första var en smula kurdiskt bröd från en kurdisk restaurang här i stan. Kurdiska arvet ska ju få va med det också såklart! Sen har hon även fått suga på en broccoli-kvist som vi hade kokat. Och OJ så gott hon tyckte broccoli var. Blev helt överexalterad och ville ha mer mer mer allahuma barik!

Och hon är fortfarande våran lilla lugna livsnjutare allahuma bariik! Hon som var så lugn i magen att jag satt med panik i bröstet på väg in på kontroll på förlossningen så många gånger och trodde jag hade förlorat henne… hon är fortfarande precis lika lugn! Gillar att ta det lugnt, leker, tränar och rör sig när hon får lust såklart, men kan också sitta eller ligga heeelt stilla långa stunder. Ibland bara och tugga på fingrarna, prata med sig själv. Ibland tittar hon på nån av oss, ibland på trädtopparna från vagnen eller ser sig omkring från sjalen. Hon är en iakttagare och en stillsam person än så länge. Och jag är så fascinerad att alla våra barns personlighet har märkts redan i magen! Helt otroligt!

Min lilla, lilla, älskade, älskade mini… åh vad jag älskar dig alltså! Våran familj är så mycket bättre sen du kom. Månaderna går för fort, samtidigt är din utveckling en fröjd att följa. Men var min mini en stund till, jag njuter så av nuet och vill att det ska få vara precis såhär, en stund till… bebislivet alltså… jag älskar det verkligen!

IMG_1234

IMG_1237

IMG_1260

IMG_1268

IMG_1308

IMG_1313

IMG_1349

IMG_1368

IMG_1424

Ett år sen

För ett år sen var du ett minilitet frö i min päronstora livmoder, du gav dig enbart till känna via ett kraftfullt illamående och avsmak för allt ätbart (som skulle hålla i sig i alla 38 veckor du bebodde min livmoder). Idag är du en hel person! En helt underbar liten människa som berikar våra liv med mer lycka och kärlek än jag trodde möjligt. Min älskade, älskade, vackra Eva… det här livet. Det är ren och skär magi hur barn kommer till oss, från ett frö i en livmoder, till att födas fram och bli sina egna små individer. Eva du är en ren fröjd för mitt hjärta… åh vad jag hade längtat efter dig!! Rädslan för att aldrig få möta dig var så stark men nu är du här och du, och dina syskon, är det vackraste jag vet. Det finaste i denna värld. Min största gåva och glädje. Jag älskar er så jag tror jag ska gå under….

min Eva… tack för att du finns hos oss, allahuma bariik ❤️

Ps! Förlossningsberättelse var inte lätt att hinna skriva med 3 barn att hålla ordning på, men det är på väg…. den som väntar på nåt gott hihi.

Eva 4 månader ❤️

Så har det gått 4 månader…!? Hur är det ens möjligt!? Och vi är dessutom mitt i en stormig utvecklingsfas som ju kommer leda till ännu fler steg i utvecklingen… jag orkar inte! Det går för fort! Jag får lite panik för nu är hon inte nyfödd längre. Det har hänt nåt, hon är ingen gosgroda längre, inte på samma sätt som hon var alldeles nyss. Nu är hon en bebis som börjar kunna sin omgivning och känna sin familj väldigt bra. Hon är helt med på allt som händer i hennes närhet, vill ha koll på allt och alla hela tiden. Är nyfiken och vill framåt här i världen. Min lilla lilla bebis… så liten men ändå så mycket större än alldeles nyss.

Numera sitter hon väldigt stadig i våra knän, sitter inte självständigt på golv eller så men håller uppe sig själv i våra knän. Hon tar tag i leksaker (Sophie the Giraffe är favoriten!) och för dom till munnen, snurrar runt dom, känner på dom och tappar nästan aldrig taget. Sån himla bra kontroll på händer och armar! Händerna tuggar hon på konstant och tittar på dom så fort hon får chansen. Är ju himla spännande att upptäcka sina egna händer, förstås. Hon ler, småskrattar och pratar en väldig massa. Aommmm, aguuuu, hmmmm, eeeeijj… hon älskar när vi sjunger för henne, särskilt när Selma sjunger, och lyssnar så noga både när vi pratar och sjunger. Hon börjar bli mer bestämd också, säger ifrån mer och mer tydligt när nåt inte är ok. Fast hon är ändå ok med det mesta. Väldigt chill bebis. Hon har bestämt sig för väldigt fasta nattrutiner redan och rubbar vi på dom så bryter hon ihop totalt. Det är typ det viktigaste för henne, näst efter att inte bli övergiven, att få sova på natten (väldigt klokt iom att hon blir väck konstant på dagarna av syskonen haha). Hon vill lägga sig mellan 17.30(!!) och 19.30 sen vill hon få sova ifred resten av natten. Nära nära vill hon sova, men i lugn och ro. Och hon vill såklart amma några gånger under natten, kan va allt från 1-10 gånger på en natt. Hon vill amma till sömns när hon lägger sig och då amma en extra lång stund. Sen när hon är nöjd vill hon ha napp, täcket på sig och ligga på min arm tills hon sover gott ❤️

Lilla Eva, åh så jag njuter av att få ha dig liten, nära… om bara ett ögonblick kommer denna delen av ditt liv vara över och du kommer ha så fullt upp med att utforska… min lilla lilla… var liten en liten stund till ❤️

IMG_0797IMG_0801IMG_0816IMG_0826IMG_0834IMG_0898IMG_0918