Hayal – En blogg om mig

Selma har över 38 i feber och är helt förstörd, så här sitter vi o gosar ♥

Glömde ju berätta, igår kom äntligen den andra tanden fram!! Den envisa, elaka lilla tanden som orsakat kinkighet, tandköttsvärk och annat skit ända sen den första kom upp har nu äntligen kikat fram. Så himla härligt! Och nu syns den första tanden riktigt bra, den andra har lite att komma ikapp nu men den verkar vara på god väg. Syns redan ♥

Idag var vi på BVC, vägde, mätte, läkarundersökning och vaccination ♥
Allt gick jättebra, viktkurvan ser fin ut, längdkurvan däremot, någon har mätt galet för hon har enligt den blivit kortare haha! Läkaren kollade hennes motorik, om hon kunde dra sig upp till sittande, kände på höfter, rygg och mage och lyssnade på hjärta och lungor, allt var jättebra! Selma gillade den här doktorn, det var en sån snäll doktor som pratade med henne och tittade henne i ögonen när han pratade med henne och undersökte henne, tummen upp från mamman!

Sen var det dags för vaccination nummer 2, och fy fan alltså vad det skär i hjärtat!
Nog är jag kanske sjåpig, för hon grät i bara ett par minuter, men det hördes på gråten att det gjorde jätteont i lilla Selman. Pappan fick hålla medans dom gav sprutorna precis som förra gången och sen fick jag trösta henne. Den här gången var jag dum nog att titta på henne när hon fick sprutorna, tittade bort förra gången och det borde jag ha gjort denna gång också! Att jag vill trösta henne efteråt är bara för min skull, det skär så mycket värre i hjärtat när hon gråter och jag inte håller henne, men pappa kan trösta nästan precis lika bra. Mamma har ju amningsfördelar på den biten… Nåja, gråten gick snabbt över och förutom en ytterst lite kinkig tjej ikväll så har hon inte varit nå påverkad. Ingen feber, lite slö, lite öm i benen men inte ont, ja helt okej! Hoppas det håller i sig hela natten och imorgon…

5 månader och 10 dagar gammal… 6510 gram och 65,8 cm av rent och skärt mirakel ♥

Ägnade halva natten åt ett blödigt melt-down, ja, jag satt ju och tittade på bilder på Selma… åh vad jag grinade!! Herregud, så fort jag slutade grina för en grej så började något annat… det var mest bristen på askvalitativa bilder från förlossningen som satte igång tårarna, min man kämpade med kameran där inne, men den kameran var verkligen inte vidare bra i mörker och hon föddes mitt i natten och lamporna var dämpade… vilket såklart inte hindrar att jag tar ut det på han när jag är ledsen, borde ha en boxningssäck känner jag!

Sen så började jag tänka på vissa människor i min närhets totala ointresse för att träffa min dotter. Så här i dagsljus så är det det senare som är värst, och jag har pratat om det med andra mammor, tydligen är det väldigt vanligt, men fan så ledsen man blir! Jag är faktiskt inte en sån som blir värsta ledsen för att en kompis eller familjemedlem inte hört av sig på ett halvår, för relationen kan ju vara lika stark ändå. Hur ofta man hörs eller ses säger ju faktiskt inte så överdrivet mycket, det säger egentligen ingenting alls, det är därför jag fortfarande känner att jag står mina kusiner jättenära fast vi inte ens ses varje eller vartannat år, men dom är så fantastiska när man väl ses!

Men, när Selma föddes så hände något, och det är inte heller så himla viktigt att man har träffats många gånger på dessa 5 månader för det är ju inte som att jag har haft så övermkt tid eller energi att lägga på att träffa vänner. Det som gör mig ledsen är när folk inte tar något initiativ, inte visar något intresse, inte tänker efter så långt som att ”ja, den här vännen jag har i min telefonbok har fått barn, om jag vill träffa henne så måste nog jag ta initiativ för hon har så mycket annat att tänka på” för det har man! Jag hoppas innerligt att ingen av mina nära känner sig osidosatt och är ledsen för att jag inte hört av mig och bjudit in, för jag har verkligen bara inte haft utrymme i min hjärna för sociala grejjer och älskar er alla lika mycket fortfarande! Att få barn tar verkligen upp nästan hela ens hjärnkapacitet och individ, och det blir hela ens liv för en period. Om folk visar ointresse för henne, det ljuvaste och viktigaste i hela mitt liv, så känner jag bara att jaha, då kan det fan få vara! För om dom inte har något intresse av min dotter, då har jag ingen vinning i en relation till dom! Hon är precis allt för mig…

Men ja, kanske svårt för dom som inte har barn att förstå, men vissa av dessa har barn! Vissa av dom iofs övervann mina förväntningar på dom bara genom att skicka ett sms och säga grattis, men om man är familj, eller bor inom gångavstånd och har känt varande i 10 år…. jag menar, hur clueless kan man vara?? Det är tur att jag har några vänner och dom flesta i både min och mannens familj är så himla upp över öronen helt och totalt förlorade i min dotter, det gör att man kan känna mer att det är deras förlust! För Selma kommer ändå vara omgiven av folk som älskar henne så högt och nära på dyrkar henne, så alla ni andra som inte tycker att det är så viktigt, fan om ni bara anade vad ni går miste om!!

Jag skulle kunna fortsätta hur långt som helst, sömnbristen gör det inte bättre heller! Men nu ska jag ta och hoppa in i duschen och sen klä mig, vi ska ut på promenad med en mamma och bebis från mammagruppen jag och Selma om ett par timmar och senare idag väntar vaccination så nu måste jag faktiskt sätta lite fart medans hon sover. Man kan inte räkna med att hinna/vilja göra något annat under dagen efter ens lilla bebis blivit vaccinerad, dom kan ju må riktigt dåligt då, lika bra att förbereda sig på det värsta så blir det bara bättre! Föresten, vilken jävla dag för kaffet att vara slut!! Värmde upp lite som fanns kvar i bryggaren sen igår, inte så gott, men det var ju iaf kaffe, ska köpa en kopp på Time sen när vi träffar kompisarna för prommis tror jag, om jag ska överleva denna dag… sen ska jag nog be mannen inhandla både mörk choklad och kaffe efter vi varit på bvc!

Efter jag grinat ett par timmar så ägnade jag mig åt terapi i form av bildredigering, det hjälpte!
Den här bilden är verkligen magisk, och precis en sån bild jag grät över att jag inte hade… vackra nyfödda ♥

När Selma var 2 veckor…

…precis varenda dag spenderade vi många timtals på soffan, ammande eller sovande, jag och Selma ♥

och precis varenda promenad slutade med att Selma låg i mammas famn och sov ♥

Imorse hade jag världens finaste frukostsällskap, och åt frukost länge och väl och Selma tyckte det var jättekul ♥

Det är bara när Selma är med pappa som sånt här händer, men då händer det ofta! Selma somnar där hon ligger eller sitter, när hon är med mig så gråter hon tills jag plockar upp henne och matar eller nattar henne. Förstår icke! Sen hon blev hostig nu för en vecka sen dryg så har hon inte kunnat somna själv på dagarna nästan någon endaste gång, på mamma är Selmas melodi just nu, dör av lycka! Herregud, när man satt där varje kväll med en bebis som inte kunde sova någon annanstans än på mamma, då var det jobbigt i stunder (typ när man var kissnödig…) men det var alltid det bästa jag visste! Nu få man njuta av dom stunderna när dom ges, oftast så har hon numera svårt att somna i famnen, hon vill vara ifred när hon ska sova och få böka runt och gosa med snutten… mammas stora duktiga bebis ♥

Idag la vi lammfällen i babygymet, eftersom hon var i bara blöjan, så hon skulle hållas varm ♥

Alltså, den här bilden (från igår), den borde pryda en hel vägg här hemma… den är så fin så jag smälter ♥

Besöket hos läkaren var inte så givande, dom tror det beror på att jag ätit ingefära…?? Nä, vette tusan, visst det är starkt men ja, jag är inte övertygad så det blir o ringa våran bvc-sköterska på måndag! Iaf så lyssnade dom på lungorna också eftersom förkylningen fortfarande inte gått över, allt lät bra där. Men vilken puckad läkare! Sa inte en hej till Selma, tog i hand med oss föräldrar bara, och sen ska han helt plötsligt börja klämma o känna o titta o lyssna, hon blev ju jätterädd och ledsen!! IDIOT!! När vi var hos läkaren som pratade med Selma så var hon strålande glad, inte denna gång, jävla amatör!! Det är rätt viktigt tycker jag att hon får bra erfarenheter av läkare när hon är liten, det tycker visst inte alla läkare, han kanske gillar o brottas med 5-åringar vad vet jag…!?

Nåja, förutom det lilla kaoset så har det här varit en mycket bra dag med MASSA mamma-Selma-bus och gos ♥ Pappan har varit hem till sin mamma men vi stannade hemma och kurerade oss ist, har lekt massor i hennes rum, Selma har hjälpt mamma laga mat och så har vi gosat sjukt mkt. Hon vill ju vara i famnen hela, hela tiden nu när hon är sjuk, så himla mysigt men jobbigt för ryggen. Men det mysiga överväger ♥ Imorgon ska jag dock satsa på att använda babybjörnen mera, det är skönare för ryggen att bära i den nu när hon är så stor! Nu på kvällen, och även en stund tidigare idag, har vi haft hudluftning, Selma har fått leka i bara blöja och helt nakenfis rätt mycket, och faktiskt blir utslagen lite bättre efter dom stunderna! Vi har en vinterkall lägenhet så det har inte varit så mkt nakenfis på golvet tidigare i Selmas liv, men nu är det varmare när det är lite vår på g och så fick vi ett element höjt

Ett litet axplock av alla hundratals bilder jag knäppt på henne idag hihi ♥

Årets stora projekt blir att gå igenom och sålla bland alla bilder på Selma, suddiga ska bort osv… puh!

Idag har vi ett ledset, och kinkigt, hjärta här hemma! Det är fortfarande ont av tand nr 2, ovanpå det har hon idag fått både slemhosta och rinnig näsa och så har hon en liten gnutta feber… Stackars!! Hon verkar vara precis som sin mamma, otroligt lättpåverkad av feber, och mår dåligt av bara några tiondelar. Nu är vi så otroligt trötta på att våran bebis mår dåligt här hemma, och så mår hon sämre idag än hon gjort på länge, och Selma börjar också få slut på ork verkar det som. Nu fick jag henne att somna efter ett par timmars försök, i bärselen och mamman hoppade runt som en dåre… Takes me back! Nåja, hon sover gott och det är det viktigaste, sen får pappan ta hand om mammans rygg med en massage ikväll tror jag efter den här dagen. Det har varit mammas famn hela dagen idag, men knappt så det ens dugit, stackars liten ♥

Idag fick Selma sin första riktiga smakis, det blidde ett par pytteskedar med banangröt ♥ Precis som så mycket annat som funkat för våran dotter så testade vi på ett infall, vi satt och åt och hon satt i matstolen och såg ut att vara på väg att hoppa ur stolen efter våran mat! Så vi hoppade upp mitt i maten, mannen fixade med gröten o jag pumpade en liten skvätt att blanda i gröten, har hört att det ska vara bra för att då smakar det lite bekant och blir lite lösare i konsistensen.

Det blev succé! Selma blev alldeles överlycklig och tyckte det var supergott, sträckte sig och gapade efter mer ♥ Till slut slet hon skeden ur min hand och började äta ur varenda liten gnutta gröt som fanns kvar på den, när gröten var slut tuggade hon vidare på skeden haha. Mammas stora duktiga tjej ♥ Förra gången vi gav henne något annat än bröstmjölk o ersättning var för ca en månad sen, då gav vi katrinplommon i ett par dagar för att hon inte bajsade, det gillades inte av tjejen min! Nu däremot, nu var hon redo ♥

Vissa stunder, så är livet bara alldeles för perfekt och för mysigt för att vara sant ♥ Selma sover just nu på mig för andra gången idag, alltså för mysigt!!! Hostan är fortfarande jätteelak och nu rinner näsan dessutom så att sova någon annan stans går inte.. Hon somnade i vagnen ute på prommis två gånger, sov i några minuter och fick sen världens hostanfall och vaknade och var nästan otröstlig för det gjorde ont i halsen mamma fick då bära hem Selma och Natta fick köra vagnen. Nu ska vi börja ge ventoline som vi fick på recept av läkaren igår mot hostan för hon blir ju inte bättre av att aldrig få sova.. Nu blir det hemmamys resten av dagen, jag börjar också känna mig sjuk igen så vi lär väl få hemmamysa resten av veckan kanske… Men jag hinner knappt känna efter hur jag själv mår när Selma mår såhär, bara nu när hon sover, annars får man köra på som vanligt! Ja nu hoppas jag Selma sover gott en stund till, det väntas lite lunch här hemma för mamman och pappan och sen hoppas vi ventolinen hjälper… Kram till er ♥

Äntligen får mitt hjärta sova gott och vila ut! Tänk att hon är så fantastisk och ljuvlig ♥

Min älskling har världens elakaste hosta så hon har ont o kan knappt sova Hon somnade som vanligt i vaggan men vaknade ledsen hela tiden, hade bullat upp massor så huvudet kom upp en bra bit, hostade lika elakt ändå… testade vagnen, funkade inte, la tillbaka i vaggan, ne funkade inte den gången heller… nu sover hon i min famn och det går bra, har inte blivit ledsen en enda gång o knappt hostat heller ♥ mammas famn är visst bäst!

Var till läkaren idag o lyssnade på hennes lungor och så, så det var inget farligt alhamdulillah! Man vet ju aldrig med dessa pyttisar, en vanlig förkylning kan ju bli livsfarlig men inte denna gång då iaf, skulle komma tillbaka om det inte blir bättre om ett par dagar. En jättesnäll doktor fick vi komma till, jag blev så positivt överraskad när han pratade så mycket direkt med Selma  och inte bara med oss, jättebra för det var ju hon som var hans patient! Tummen upp! Nu ska jag se om hon kan sova vidare i vaggan, har somnat så djupt nu, så jag får i mig lite middag. Fast det tar emot… är ju så mysigt när hon sover i min famn och det händer så sällan nu för tiden…