Eva 8 månader ♥

Nu sitter jag ute på balkongen och lyssnar på regnet smattra mjukt mot taken, och funderar på dom senaste 8 månaderna. Vart blev dom av? Hur kan min pyttelilla minigosa ha blivit en sån här står minigosa så fort? Jag är så glad att jag och min man har ett liv där jag bara kan vara hemma, annars hade det kanske närmat sig dags att vara ifrån henne 8 timmar om dagen snart? Jag är så himla himla tacksam att jag får spendera precis så mycket tid med mina barn som jag önskar. Ångesten över att dom blir större är illa nog utan att tänka på att behöva vara ifrån dom. Min lilla lilla Eva, jag kan knappt minnas hur livet var före dig, även fast jag minns livet med Selma och Elias före du fanns så är det som att du fanns redan då, när jag tänker tillbaka… Det är som att du kom igår men alltid funnits hos oss…

Eva blir mer och mer bestämd för var dag som går, framförallt när det gäller mat. Vill hon ha nåt så skriker hon så hon blir blå. Så hon får prova det mesta, i sann tredje-barnet-anda så känner jag mig rätt så avslappnad och låter henne styra. Hennes inre kompass kommer ändå alltid veta bättre än jag vet, just i vad hennes kropp behöver för mat och vad hon gillar. Hon älskar frukt! All frukt! nyaste superfavoriten är nektarin, får hon syn på en så vill hon ha och då hör hela närområdet det haha allahuma bariik! Jag får ju aldrig äta en nektarin längre, får äta bort skalet sen brukar Eva få resten. Favoritgrönsakerna är många dom med men ett supersäkert kort är avocado! Sen gillar hon typ all mat, men inte pureer längre. Hon vill ha nåt o tugga på, men soppa går bra iaf, och hon vill äta själv! Hon vill inte bli matad, nån gång då och då kan hon gå med på att bli matad men oftast så bara vägrar hon öppna munnen, tills vi lägger det framför henne så hon får plocka själv. Då äter hon med mycket god aptit allahuma bariik!

Och just nu pågår en mycket intensiv och hård krypträning här hemma! Flera timmar om dagen vill hon kräla och kräla. hon gör plankor nästan all vaken tid och har nu precis luskat ut hur hon tar sig från sittande till alla fyra. Precis nu häromdagen började krälandet ta henne sakta sakta, litegranna framåt. Istället för det klassiska bakåtåkandet hihi. Och hon är såå frustrerad just nu! Blir så förbannad och superledsen när hon inte kommer dit hon vill, vilket oftast är att hon vill krypa till mig. Och hon kämpar på och kämpar på. Det är magiskt att bevittna den målmedvetenhet och kämparglöd som bebisar besitter alltså! Hon bara ska lära sig ♥ Och som ett brev på posten så kom den stora separationsfasen igång häromdagen. Hon vaknar minst en gång i halvtimmen och vill amma, tills jag kommer och lägger mig, sen sover hon utan uppvak eller med bara nåt enstaka. Hon gråter helt förtvivlat så fort jag förflyttar mig i en riktning bortåt från henne, om hon inte själv var upptagen med att utforska nåt. Hon har också börjat kramas och tar då tag runt mina överarmar med sina små händer och borrar in ansiktet mot min hals! Alltså… den känslan!

Min älskade Eva, hon är verkligen en sann glädjespridare, lyser som en sol så fort vi tittar på henne och pratar med henne, älskar sina syskon så hon nog snart kommer spricka. Tittar på dom med blicken som bara säger ”du är det bästa på hela jorden” och syskonen växer som bara den av att få ha en liten Eva. Du är den finaste och mest magiska lillasyster vi någonsin kunnat drömma om, våran Eva! Tack för att du är hos oss, alhamdulillah för att vi får ha Eva ❤️

IMG_2819

IMG_2825

IMG_2847

IMG_2858

IMG_2870

IMG_2887

IMG_2892

IMG_2910

IMG_2952

IMG_2967

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *