Första aja-baja

Igår, på självaste 8-månadersdagen, fick Eva höra sitt allra första aja baja haha. Milstolpe osv! Men nu kommer det verkligen vara tvärslut på lugnet här hemma, hon ålar runt så gott hon kan (än så länge i snigelfart) och är så sugen på att utforska! Igår var det, som ni ser, hjulen på våran AC/fläkt… det är inte en riktig ac men den går o fylla med kallvatten så den kyler en liten aning. Iaf, inte helt lämpligt att stoppa in sina pyttesmå fingrar i hjulet där inte… aj aj aj ser så mycket olyckor framför mig nu alltså… tiden mellan strax före 1 år och fram till typ 2 år… herregud vad den är intensiv! Så fort hon börjar krypa på riktigt kommer det bli ett konstant övervakande, med den utforskarlusten så kommer hon nog inte nöja sig med sina leksaker direkt.

Lillskruttan, så det är dags nu alltså? ♥

DSC08239

Sjukstuga med Elias

Så, medans min man och Selma är bortresta så har jag och Elias sjukstuga, vart är rättvisan i det? Han har haft feber i 4 dagar nu, lite ont i halsen… idag tog den sig ända upp på 39,6 så vi behövde ge lite medicin. Men så dagarna spenderas hemma, med lite varm, lockig gosse i nattlinne. iPaden och TVn jobbar i skift och han har väldigt dålig matlust, men dricker åtminstone vatten i stora mängder. Men nu får det faktiskt ta och släppa, hans feber! Känns inte ok att behöva ha feber i detta väder, även om idag faktiskt varit svalare och bjudit på, regn alhamdulillah!

IMG_2985

Eva 8 månader ♥

Nu sitter jag ute på balkongen och lyssnar på regnet smattra mjukt mot taken, och funderar på dom senaste 8 månaderna. Vart blev dom av? Hur kan min pyttelilla minigosa ha blivit en sån här står minigosa så fort? Jag är så glad att jag och min man har ett liv där jag bara kan vara hemma, annars hade det kanske närmat sig dags att vara ifrån henne 8 timmar om dagen snart? Jag är så himla himla tacksam att jag får spendera precis så mycket tid med mina barn som jag önskar. Ångesten över att dom blir större är illa nog utan att tänka på att behöva vara ifrån dom. Min lilla lilla Eva, jag kan knappt minnas hur livet var före dig, även fast jag minns livet med Selma och Elias före du fanns så är det som att du fanns redan då, när jag tänker tillbaka… Det är som att du kom igår men alltid funnits hos oss…

Eva blir mer och mer bestämd för var dag som går, framförallt när det gäller mat. Vill hon ha nåt så skriker hon så hon blir blå. Så hon får prova det mesta, i sann tredje-barnet-anda så känner jag mig rätt så avslappnad och låter henne styra. Hennes inre kompass kommer ändå alltid veta bättre än jag vet, just i vad hennes kropp behöver för mat och vad hon gillar. Hon älskar frukt! All frukt! nyaste superfavoriten är nektarin, får hon syn på en så vill hon ha och då hör hela närområdet det haha allahuma bariik! Jag får ju aldrig äta en nektarin längre, får äta bort skalet sen brukar Eva få resten. Favoritgrönsakerna är många dom med men ett supersäkert kort är avocado! Sen gillar hon typ all mat, men inte pureer längre. Hon vill ha nåt o tugga på, men soppa går bra iaf, och hon vill äta själv! Hon vill inte bli matad, nån gång då och då kan hon gå med på att bli matad men oftast så bara vägrar hon öppna munnen, tills vi lägger det framför henne så hon får plocka själv. Då äter hon med mycket god aptit allahuma bariik!

Och just nu pågår en mycket intensiv och hård krypträning här hemma! Flera timmar om dagen vill hon kräla och kräla. hon gör plankor nästan all vaken tid och har nu precis luskat ut hur hon tar sig från sittande till alla fyra. Precis nu häromdagen började krälandet ta henne sakta sakta, litegranna framåt. Istället för det klassiska bakåtåkandet hihi. Och hon är såå frustrerad just nu! Blir så förbannad och superledsen när hon inte kommer dit hon vill, vilket oftast är att hon vill krypa till mig. Och hon kämpar på och kämpar på. Det är magiskt att bevittna den målmedvetenhet och kämparglöd som bebisar besitter alltså! Hon bara ska lära sig ♥ Och som ett brev på posten så kom den stora separationsfasen igång häromdagen. Hon vaknar minst en gång i halvtimmen och vill amma, tills jag kommer och lägger mig, sen sover hon utan uppvak eller med bara nåt enstaka. Hon gråter helt förtvivlat så fort jag förflyttar mig i en riktning bortåt från henne, om hon inte själv var upptagen med att utforska nåt. Hon har också börjat kramas och tar då tag runt mina överarmar med sina små händer och borrar in ansiktet mot min hals! Alltså… den känslan!

Min älskade Eva, hon är verkligen en sann glädjespridare, lyser som en sol så fort vi tittar på henne och pratar med henne, älskar sina syskon så hon nog snart kommer spricka. Tittar på dom med blicken som bara säger ”du är det bästa på hela jorden” och syskonen växer som bara den av att få ha en liten Eva. Du är den finaste och mest magiska lillasyster vi någonsin kunnat drömma om, våran Eva! Tack för att du är hos oss, alhamdulillah för att vi får ha Eva ❤️

IMG_2819

IMG_2825

IMG_2847

IMG_2858

IMG_2870

IMG_2887

IMG_2892

IMG_2910

IMG_2952

IMG_2967

Svaren ❤️

Jag var inte medveten om hur länge sen det var jag bloggat, men det har verkligen vart en lång semester från bloggen. Kanske var det vad jag behövde för att återfå inspirationen, för nu känner jag den spira igen. Det finns en massa viktiga saker jag vill skriva om, även mindre viktiga. Hösten i bloggen kommer bjuda på högt till lågt, men vi börjar väl med svar på frågestunden! Jag vet att ni fick vänta orimligt länge… men här är dom!

• Så vackra barn, jättefin syskon matchning!

Kul med att få ställa lite frågor, hade varit intressant att få veta hur du växte upp, hur du träffade din kärlek m.m. följt din jordnära blogg länge! Jätte intressant och genuin, planerar du att jobba igen när Eva är större ett par år? Tack!

Oj, tack så snälla ord!

Jag växte upp på landet, med en pappa som är alkoholist och varit så länge jag kan minnas (känns läskigt att outa detta men here we go…). När jag var liten hade mina föräldrar jordbruk med djur och odling av ekologiska grönsaker mm. Men ungefär när mina föräldrar skiljde sig så utbildade mamma om sig, men vi bodde ändå kvar. Jag har alltid dansat, många timmar i veckan, och gick sen estetiska programmet – musikalteater. Träffade min man på ett extrajobb jag hade som telefonförsäljare. Jag är verkligen ingen försäljare så jobbet blev kortvarigt, inte relationen jag fann där dock ❤️ Ja jag planerar absolut att jobba, funderar på att kanske bli doula eller barnmorska, vill jobba med födande kvinnor! Det vore verkligen en dröm! Om bara det blir bättre villkor för barnmorskor så skulle jag nog helst välja det, men som det ser ut nu får det nog bli doula, vill inte bli utbränd!!

• Kul med frågestund!

1. Din man är från Kurdistan va? Vilken del och stad? Min är från Irak och zaxo

Min man är från Turkiet, hans pappa hade flyttat dit och träffade min svärmor där. Men min svärfar är från Erbil från början.

2. Har ni planer på att flytta dit? Hör om många som flyttar ”hem” igen

Till Turkiet pratar vi i perioder om att flytta, just nu vill vi helst bo kvar här, men, vi får se hur det går i valet… kan bli att vi känner att det blir för otryggt att bo här om SD får för mycket makt… isåfall finns planer på hur vi ska bo där. Men, vill helst inte flytta med så många små barn, det blir ifall vi känner att vi mer eller mindre måste…

3. Varför bär du inte slöja längre? Sen en fundering som jag har, har många vänner som är sk ”födda” muslimer som inte bär slöja, medans de flesta som konverterat bär slöja och heltäckande kläder mer ”allvarligt”. Har du någon idé om varför?

Jag slutade bära slöja pga rädsla, rädsla för min och mina barns säkerhet. Tyvärr! Jag vill helst inte spekulera i det, vill inte prata för andra människor.

4. Brukar du bada, alltså i baddräkt/bikini? Eller vad badar du i?

Jag badar! Brukar köpa lite mer täckande baddräkter på Bonprix och har även en burkini som är halvtäckande.

• Som sagt bara min nyfikenhet som undrar

Hej! Jag undrar varför du inte bär slöja längre? Vad tycker din man om det? Vad fick dig att sluta med slöjan?

Jag var för rädd helt enkelt. Det började ske så många överfall mot beslöjade kvinnor att jag knappt pallade gå utanför dörren. Jag vet inte varför den rädslan påverkade mig på det sättet men jag blev totalt panikslagen. Min man tycker att jag är vuxen och kan fatta egna beslut, sen har vi såklart ventilerat tillsammans och han vart ju också rädd så han har sagt i efterhand att han också är mindre rädd nu.

• Vill du att din dotter ska ha slöja sen? Menar absolut inget illa med frågorna. Bara nyfiken

Mina döttrar får fatta det beslutet själva. Jag lägger ingen värdering i varken det ena eller andra. Jag fokuserar på att ge dom kärlek till Allah och islam i hjärtat och när dom är äldre kommer dom få fatta beslut om sitt praktiserande själva. Det som inte kommer från deras hjärtan är ändå inte värt nåt, så dom måste välja själva. Självklart önskar jag dom en stark iman och att dom vill praktisera till fullo ❤️

• Hur gör ni för att försöka ”fostra” barnen hemma? Har ni olika metoder/förhållningssätt beroende på deras personligheter och ålder?

Jag tror på nära och lyhört föräldraskap. Jag har även gått Trygghetscirkeln och praktiserar den efter bästa förmåga. Absolut får vi bemöta alla våra barn olika, beroende på personlighet och ålder. Men genomgående är att vägleda dom med kärlek, respekt, hänsyn men utan att vara rädd för att sätta gränser. Mina barn får nog väldigt mycket frihet på många sätt. Dom får hoppa i soffan, klättra högt i träd, men, när jag sätter en gräns då är det så. Tex, bara godis på lördagar. Bara läsk på eid. Man slåss inte. Inga ”pang pang-lekar”. Mm. Jag är noga med att välja mina strider, jag vill att barnen lär sig att deras känslor spelar roll. Deras åsikter är viktiga för oss och vi försöker att alltid lyssna noga på vad dom har att säga. Samtidigt är det jag som är vuxen och vet bättre så i dom situationer det behövs, bestämmer jag. Men dom får protestera, det lyssnar jag gärna på. Men, det betyder inte att jag ändrar mig. Sen är hänsyn och kärlek till hela skapelsen, djur, natur, andra människor, det är verkligen superviktigt för mig! Att vi värnar om varandra, våran omgivning och allt runtomkring oss. Att när nån ramlar går vi fram och ser efter om dom behöver hjälp, vi är snälla mot alla djuren, även mot myror och vi tar hand om naturen. Såna saker är så viktiga att jag verkligen i alla lägen väljer dom striderna.

• Menar exempelvis tips på hur man kan försöka få barnen att inte göra sådant som man vet kan vara farligt även när de liksom inte lyssnar 🙂

Jag tror mina barn känner, jag vågar låta livrädd när jag är livrädd. Jag låter också tokförbannad när jag är det. Och dom vet, att jag är inte rädd för att (på ett snällt sätt!) komma och bära iväg dom om jag behöver. Jag bär iväg Selma tom om det krävs. Vilket det sällan gör nuförtiden. Men är ett barn på väg ut i gatan, eller knäpper av sig bältet o klättrar ur bilstolen när en kör 120 på motorvägen… då låter mamma som att det är på liv eller död på riktigt. För det är det. Och det brukar faktiskt inte mina barn vilja uppleva mer än en gång. Sen är barn barn, en får tänka att dom har i princip helt outvecklad impulskontroll så vi får vara beredda på att tjata. Och med tålamod sätta samma gräns en miljon gånger innan den sitter av sig själv. Ta som ex att slåss, Selma har nyligen bara tvärt slutat. Gått från att slåss nästan dagligen i flera års tid, till att över en natt bara aldrig slåss. Gränsen har satt sig, samtidigt är all uppfostran värdelös om inte barnen får redskap att göra annorlunda. Vi kan tex vägleda barnen ”du kan gå undan en stund eller komma till mamma och be om hjälp när du blir så arg så du känner att du kommer slåss” eller ibland ”i våran familj får en skrika när en är arg, men vi slåss inte!” Såna saker, verktyg för att göra annorlunda, DET är superviktigt!

• Hej, Vad heter Selma och Elias i mellannamn? Är det också efter släktingar?

Selma heter Selma Leyla, Elias heter Elias Diya och Eva heter Eva Safiyeh ❤️ Selma har mitt mellannamn som mellannamn så hon heter efter mig, Elias heter efter min man som ju heter Diyar. Och för er som kan ha missat det så heter Eva Safiyeh i mellannamn efter min mans mormor som dog i alzheimers nästan exakt samtidigt som vi fick veta att jag var gravid.

• Ska ni åka till Turkiet i sommar?

Planen var att min man skulle åka med sin mamma bara men Selma ville så gärna med så hon följde med. Jag stannade hemma med Eva och Elias den här gången.

• Kommer du bra överens med din mans släkt och kommer han överens med din?

Verkligen superbra kommer vi överens! Finns mkt kärlek där så!

• Favorit turkiska receptet du kan dela med oss?

Alltså jag lagar inte så mkt turkiskt, tyvärr, men mercimek corbasi (linssoppa) är min bästa snabbmat här hemma. Jag älskar också manti men det köper vi färdigt. Och vinbladsdolma! Det är MUMS!

• Assalamu aleykum.

Jag har en fråga angående hur du tänker när du matchar barnen. Har märkt att Elias ofta bär rosa eller ex tröjan ovan i spets( som jag skulle säga är en typisk tjej-tröja). I islam så bör inte män klä sig i typiska kvinnokläder och vice versa. Med det sagt har du rätt till till att göra som du vill med dig själv och med dina barn. Skulle bara vara intressant att höra hur du resonerar kring det.

Wa aleykum salam! Jag har fått denna fråga sååå många gånger och börjar va ganska trött på den. Du har helt rätt i det du skriver, men det du skriver är ju inte applicerbart på denna situation eftersom att Elias är 4 år och ingen vuxen man! Barn är barn, en 4-åring har inte samma skyldigheter i något sammanhang, som en vuxen person har! Elias, och Selma, väljer sina kläder själva och jag låter dom utforska sina egna personliga stilar så gott jag har råd med. Just nu vill både Selma och Elias väldigt gärna matcha med sina syskon då och då, det jag har märkt är att det blir ytterliggare en sammansvetsande faktor i deras relation. Dom känner ännu tydligare att dom är en flock som hör ihop.

• Salam!

Vilka tips har du för att få barnen att anamma lugn och harmoni hemma?

Salam! Haha Jadu, det är en svår fråga att svara på… jag vet inte helt om vi har lugn och harmoni hemma? Haha! Våra barn älskar varandra väldigt mycket och är nära varandra. Dom månar om varandra och hjälper varandra. Så på det sättet är det ju harmoniskt. Och det tror jag att vi har fått till tack vare mycket tid tillsammans. Och att jag låter dom ”va”, lägger mig inte i deras relationer när jag inte måste. Samtidigt har vi ett högljutt och helvilt hem. Barnen far som yrväder PÅ alla möbler, vi pratar högt, vi skriker när vi är arga, vi bråkar och skrattar högt, vi tappar porslin till höger och vänster… men, känslomässigt har vi just nu en bra period! Barnen är tillfreds och lugna efter ett långt sommarlov ihop med varandra och väldigt mkt tid med oss föräldrar. Vi gör väldigt sällan storslagna saker utan vi bara är, försöker att ge barnen så mkt tid som möjligt att bara vara. Strosa i sin egen takt. Samt att jag aldrig serverar dom ”underhållning” utan dom får hitta på alla sina lekar själva. Kommer dom o säger ”jag har trååååkiiiiiiiigt mammaaaaa” så brukar mitt standardsvar låta ungefär ”nämen ok säger du det? Jaaduuu jag har då INGEN aning om hur vi ska lösa det, hur ska vi göra då?” sen brukar det inte ta många sekunder (tar såklart längre tid om dom är ovana att man säger så) innan jordens fantasifontän sätter igång. Och att barnen fantiserar och hittar på och roar sig själva, det är GULD värt.

• Assalamo aleikom,

Jag skulle vilja höra dina bästa Ramadan tips. Framför allt hur man hinner med dyrkan på ett bra sätt när man har småbarn?

Wa aleykum salam!

Jadu det hade jag också behövt höra haha! i år visade det sig vara en nästan omöjlig ekvation, det blev liksom knappt nåt extra alls förutom lite när dom sov. Men mina barn sover ju inte sådär strålande, nån av dom. Så även den tiden är mycket begränsad. Men insaAllah blir det lättare tänker jag när barnen blir äldre..? Då är det kanske iaf inte nån på min höft 24/7? Dhikr och sunnahböner när ens man är hemma eller barnen sover. Nu hann ju ramadan vara innan jag hann svara men det är ju ramadan om ett år igen insaAllah!

• Hej! 🙂

Vad tråkiga frågor du får av vissa…som är bokstavstroende.

Här är mina frågor 🙂

1) Vad är ditt drömresemål?

Omg måste jag välja ett?! Jag tar några stycken haha! Kapadokia i Turkiet, Island, Dubai, Fiji, Hawaii, Gotland…

2) Vill ni ha husdjur i eran familj?

Ja! Vi vill ha katt/er och kanin så fort vi insaAllah har hus! Just nu bor vi för trångt plus att min man ej tål hö så kan inte ha en kanin inomhus. Men en altanboende kanin och ett par katter!

3) Skulle du kunna tänka dig att få tvillingar?

Åh, jag önskade verkligen tvillingar när jag skulle bli gravid första gången. Nu känner jag mest, snälla Allah låt mig få ett barn åt gången haha!

• Vad är dina bäst tips till någon som vill lära sig mer om islam och som funderar på att konvertera?

Åh det är svårt för alla tar till sig kunskap på olika vis. Jag föredrar att lyssna på lektioner, och sen lyssna på samma lektion många gånger för att hinna uppfatta allt. Många föredrar att läsa. Viktigt är dock att försöka hitta så trovärdiga källor som möjligt, eftersom alla eg får publicera vad som helst på nätet så finns det mycket osanningar därute. Att söka kontakt med en syster som kan stötta dig personligen är också fantastiskt. Systrarna som stöttade mig när jag konverterade har för alltid en mycket särskild plats i mitt hjärta och i min du’a.

• Vad gör du med alla fina foto du tar? (Förutom att lägga in dem här på bloggen) Framkallar du, förstorar, ramar in? Gör du fotoalbum till barnen?

Tack! Jag har en fotovägg här hemma och lite random foton här och var. Sen är planen att det ska bli fotoböcker. Det har dock inte blivit av än pga tids och energibrist haha, men some day insaAllah haha. Kanske när barnen flyttar hemifrån..?

• Fin blogg du har

Hur är det att vara trebarnsmamma? Jag har två barn och är mycket själv med dem eftersom maken jobbar mycket. Vi vill gärna ha fler barn men jag är rädd att inte räcka till. Hur får du ihop vardagen?

Tack! Åh ärligt talat minns jag knappt hur det var att ha 2 barn ”bara” haha. Såhär tänker jag, man klarar det man behöver klara. Jag trodde aldrig jag skulle få ihop det så bra som jag faktiskt gör. Min man är också borta en hel del och jag blir som en väloljad maskin haha. Saker görs på löpande band. När jag ska natta alla 3 tar jag med pyjamasar och blöjor och raddar upp tandborstar och släpper inte ut nån ut badrummet innan vi är klara. Ska jag klippa naglar så klipper jag på alla 3 en efter en. När jag ska klä dom på morgonen lägger jag 3 högar på soffbordet och så kör vi klädrace med Bolibompa. Det är såklart väldigt mycket logistik, MEN, mindre logistik hade betytt ingen Eva och det hade varit fruktansvärt! Hon är en ljuvlig gåva precis som sina syskon. Ibland känns det som att nu sprängs min hjärna, på riktigt, det kommer se ut som att jag blivit skjuten i skallen. Men, det är ändå värt det! Att ha en trio är helt fantastiskt! Att se deras kärlek till varandra är obetalbart och värt allt allt allt en miljon gånger om. Sen får barnen lära sig vänta på sin tur, och vi hjälps åt mycket. Dom är ju ganska stora mina stora så dom kan hålla Eva om jag ska kissa, dom hjälper ibland med dukning osv masaAllah.

• Undrar också som en ovan nämnde a gående kläder,varför du väljer att klä din pojke i tjej kläder?

Jag undrar varför du har taskig attityd… men som svar på frågan. Jag klär mina BARN i BARNKLÄDER!!!!

• Hej!

Hur blev du intresserad av islam?

Hej! Första fröet av intresse föddes när jag reste med min man (då pojkvän) till Turkiet för första gången och dessa människor som är hans familj… dom är fantastiska! Så mycket kärlek och så glada… dom väckte mitt intresse för islam bara genom att vara sig själva, må Allah bevara dom ❤️

• Vilken kamera fotar du med (otroligt fina bilder :D)

Åh tack!! Fotar med 2 olika kameror, porträtt fotar jag med en gammal systemkamera, Canon 1100d tror jag den heter. Den var ”the shit” bland alla mammakompisar när Selma var nyfödd haha! Och till den har jag ett 35mm objektiv som är perfekt för porträtt. Men jag börjar känna att systemkameran behöver bytas ut mot en yngre modell. Sen har jag en kompaktis också. En Sony CyberShot DSC-RX100 och den är jag mycket nöjd med! Lättrepad skärm men tar grymma bilder och är lätt att använda. Och liten i formatet så den är lätt att bära med sig.

• Drömresa?

Ja det vore just nu att upptäcka Island med mina barn och min man… samt att sväva i en luftballong över Kapadokias soluppgång…

Men oftast fantiserar jag om att få bryta benet och ligga på sjukhus och sova i 2 veckor, det är kanske den mest återkommande drömmen just nu? mvh// inte sovit på 7 år haha!

Stort tack för alla frågor fina ni! Förlåt att svaren dröjde men, livet ni vet… någon som har önskeinlägg? Något ni vill att jag tar upp?

Sommar 2018

Åh, jag börjar känna doften av hösttermin… sommaren har några veckor kvar att bjuda på men Selma reste med sin pappa till Turkiet idag och när dom kommet hem så är det inte mycket lov kvar… hur kan 2 månader ha gått såhä fort?! Vi har ett helt magiskt härligt sommarlov i år, med rekord i badande, långledig pappa, Evas första sommar utanför magen… vi har inte rest, förutom Selma och maken nu då, helt spontant dessutom, utan bara haft heresier. Njutit av lata mornar, tid tillsammans, små dagsutflykter, badkläderna har gått varma och furuvikskorten är nästan utslitna. Vi har hängt med både mina och barnens kusiner, träffat vänner, familj… bråkat, tjafsat, blivit sams, busat, sprungit, vilat och vilat. Åh! Sommaren snälla ta inte slut! (Men vi tar tacksamt emot regn insaAllah!) Jag tror jag aldrig har njutit mer av en sommar än jag gör just nu. Så lugnt och vilsamt, så mycket tid ihop, så sammansvetsade barnen hunnit bli igen och så mycket deras relationer hinner växa på en sommar… allahumma bariik! Må Allah alltid låta er vara såhär nära varandra ❤️

Nu ska Elias kriga bort en feber sen ska jag och dom små njuta sommar även fast Selma är bortrest med pappa. Sen har vi nån vecka kvar ihop när dom kommer hem och då vankas det till och med bröllop!!!! Min duster from another mister ska gifta sig!!! Åh det kommer bli magiskt ❤️

Semester schemester

Så, min man har gått på sin första hemmasemester sen, ja vem vet… vi har varit tillsammans sen 2006 och alla semestrar sen dess har spenderats i Turkiet. I år blir vi hemma. 4 ljuvliga veckor! Hemma, vila, utflykter, bad, hinna skruva upp saker på väggarna… osv. Första veckan har jag och barnen legat sjuka. Så ljuvlig var den veckan haha! Jag har inte haft feber men känt mig döende av minsta ansträngning. Barnen har eg varit sjuka i mer än en vecka dessutom. Så inte ens ett enda litet bad i badkaret har blivit av förrän idag. Men, 3 veckor kvar! Nu ska min man iväg på lite egna roligheter nästa vecka så efter den veckan fortsätter våran gemensamma semester. Mao 4 veckor kvar till han börjar jobba. Så, då ska vi väl hinna krya ordentligt så vi kan bada när han kommer hem. En husvisning innan bara. Och sen klämmer vi in så många visningar vi bara kan i sommar. Vi behöver flytta. Läget är akut. Eller nåt… anyway. Bild från promenad häromdagen… ”men en lugn promenad bara jag o Eva ska jag väl orka…” promenerade på riktigt max en kilometer, kom hem ”jag dör, ge mig glass…” haha! Men det verkar ha vänt! Känner mig bara normalt förkyld idag, aldrig varit så glad för att känna mig normalt förkyld. Dock, jäkligt najs att inte maken behövt åka till jobbet, sov till 11.30 idag!

Eva 7 månader ♥

Alltså kolla på den här stora bebisen allahuma bariik ♥ Hur kan hon redan vara så stor?? Hon är verkligen våran lilla glädjespridare som bara är som en liten sol i våran familj. Hon är så nöjd och så glad nästan hela tiden, iakttar och studerar sin omgivning och verkar tycka att livet är himla najs. Samtidigt kan hon bli riktigt riktigt arg, och visar tydligt vad hon vill och hur hon vill ha det. Hon älskar när vi sjunger för henne och ”bom bom slå på stora trumman” är favoriten, hon slår i bordet med handen när hon vill att vi ska sjunga och skiner upp som en liten sol om vi börjar sjunga när hon bett om det. Fruktsången är en till favvo och nyckelpigan också. Hon älskar all sång men vissa lite extra helt klart. Hon tycker om att åka vagn, men inte jämnt, det behöver varieras med bärdon. Ibland behöver en ju vara nära sin mamma och gosa in sig, helt klart.

Hon har börjat äta en massa mat, eller ja, vi går sakta framåt men hon älskar mat! Häromdagen åt hon tacos för första gången och vart så förtjust i min hemgjorda (ganska starka) guacamole att hon vrålade rakt ut när den tog slut haha alltså, masaAllah! Annars äter hon gröt till frukost och kvällen, vi kör på babygröt som vi köpt och ofta med lite frukt till efterrätt. En bananbit eller så delar vi ett päron eller så. Sen får hon mat nån gång under dagen också, då får hon det vi äter men är det inte alls bebisvänligt så får hon hemlagad pure. Hon har hittills gillat allt hon provat allahuma bariik, förutom köpt pure haha. Det smakade så sött av den burken att jag fick ont i munnen när jag smakade så jag förstår henne… jag har ju haft en tanke om BLW men, Eva är inte riktigt nåt BLW-barn. Hon kan gärna kladda på själv men hon vill aldrig äta helt själv. Hon vill antingen bli matad eller få nån sked då och då även när hon plockar själv. Hon blir så frustrerad annars för hon är ju hungrig! Vi ammar fortfarande massor, även fast hon äter så pass mycket mat. Såklart det blir lite mindre amning men inte så mkt mindre ändå.

Hon har fått 2 tänder nu, den första skrev jag ju om, sen kom den andra för några dagar sen bara. Så söta små minitänder alltså! Hon skrattar! Skrattet som liksom bubblar har låtit vänta på sig, halvskratt har kommit sen ganska länge tillbaka men nu så. Bubblande bebisskratt som fyller hela huset… hela magiskt! Och den kärlek och glädje hon ger till sina syskon alltså… det är så himla fantastiskt att se. Hon lyser upp bara hon ser dom, älskar att vara nära dom och finns inget som gör henne så glad som när dom leker med henne eller pratar med henne. Min fina trio allahuma bariik ♥

IMG_2422

IMG_2426

IMG_2433

IMG_2451
Kolla tänderna ♥

IMG_2485

IMG_2541

IMG_2631

IMG_2651

IMG_2682

Förkylningsastma och öronvärk

Så har våran natt sett ut, i korta drag. I långa drag så har den sett ut som så att Elias fick ont i öronen på kvällen, så han har vaknat några gånger, superledsen, behövt med smärtstillande och nässpray… men sovit bra däremellan. Eva har varit förkyld i flera dagar. Vi var till HC i torsdags och fick Ventoline utskrivet eftersom hon andades så ansträngt. Ikväll har andningen bara blivit sämre trots Ventoline. Mycket indragningar till och från, andats snabbare än vanligt. Till slut lättade det inte trots väldigt upphöjt huvud. Så på inrådan från 1177 åkte vi till barnakuten.

Och nu är jag så glad att vi åkte. Eva har också, precis som storasyster, förkylningsastma och behöver medicineras mot det. Så efter läkarbedömning och inhalation där på plats så fick vi åka hem med recept på Airomir, Fluitide och en Vortex och ska bege oss till apotek så fort det öppnar. När det nu öppnar iom att det är midsommardagen..

Jag har sovit totalt 0 minuter då jag vakat över Evas andning ända tills vi åkte in. Nu när vi kom hem vaknade Elias o var supermammig och hade ont. Så jag får nog sova sen. Känner mig så selad, såå himla ledsen att Eva också är astmabarn. Samtidigt såå himla glad åt hur mkt bättre en blir bemött inom sjukvården när en kommer med astmabarn nu, jämfört med för bara 6 år sen.

Min lilla lilla älskling… vilken natt du haft!

EID MUBARAK ❤️

Nu är det klart! Eid infaller imorgon! Vilket innebär att kvällen kommer vara fullspäckad av förberedelser, presentinslagning, pannkaksstekning till pannkakstårtan, dekoration osv… så himla härligt!

Morgondagen bjuder på eid-utflykt till Furuvik och vi får med oss 2 av barnens kusiner och moster. Fast först en bra brunch och eid-bön. På kvällen blir det turkisk buffe (tack Lidl haha!) och presenter.

På lördag bjuder vi nära och kära på glassbuffe och firar eid, muslimer och icke-muslimer. Kommer bli så himla mysigt! Önskar att ni alla också får en riktigt mysig eid med nära och kära och med nåt gott att äta!

Eid mubarak mina fina läsare! Ni är en trogen och härlig skara som följer trots glesa uppdateringar.

Första tanden ❤️

Här hemma har vi en liten liten bebis, som haft klåda i munnen i månader (!!) och så ont i munnen att vi fått sova nada i två nätter. Och idag kom första tanden fram!! Hipp hipp hurraaaaa!! Allahuma bariik alltså. Äntligen! Då var det bara den andra kvar haha. Ändå roligt, hon kom ju lite före BF, men räknar man på ålder enl BF så har alla mina barn fått sin första tand vid exakt samma ålder. På pricken. Eva hann ju bli 6,5 månad innan den kom fram. Selmas första kom när hon var 5,5 och jag var gravid med Selma en hel månad längre än jag var gravid med Eva. Elias kom prick vid BF, 2 dagar före, och han fick tanden precis före 6-månadersdagen. Så himla coolt!

Nu ska det bara bli lite längd på tanden så tror jag Eva kommer vara stormförtjust över att kunna mumsa på äpple sen! När har era barn fått sina första tänder?