Hayal – En blogg om mig

Mitt älskade barn är 16 dagar gammal idag, och det har varit dom bästa 16 dagarna i mitt liv ♥ Att få barn, att bli mamma och att nu vara med mitt barn, det är det absolut bästa som någonsin hänt mig! Jag kan inte förstå hur jag någonsin kunnat leva utan den underbara lilla människan som nu för tiden är med mig varje minut på dygnet ♥ Hur var livet utan henne?? Hur kunde jag ta mig upp på morgonen när hon inte fanns?? Ja, det är ett mysterium, sen hon föddes, och på ett vis ända sen jag blev gravid, så har allt jag gjort varit för henne, mitt älskade barn ♥ Tiden är helt sjuk nu för tiden, på ett vis så känns det som att hon föddes för 5 minuter sen, att vi egentligen fortfarande borde ligga på förlossningssalen… samtidigt känns det som att hon alltid funnits hos oss, kan inte minnas ett liv utan henne utan det är snarare som att livet innan Selma var en enda lång dröm. Jag vaknade den dagen hon föddes ♥

Du är hela mitt liv, och jag älskar dig över allt på jorden och mer än jag någonsin kan säga ♥

En stark liten tjej höll huvudet uppe och kikade runt i flera minuter idag ♥ stolt mamma!

Men sen vart hon väldigt trött och mumsade på handen och tog igen sig en stund ♥

Lilla älskade prinsessan ♥

Mammas finger är perfekt stort för min hand, men egentligen har jag hela mamma virad runt mitt lillfinger ♥

Nu har jag precis vaknat, Selma är nu fem dagar gammal, jag börjar känna mig nära på helt återställd efter förlossningen och vad jag ser genom våra nästan stängda persienner så skiner solen från en klarblå himmel! En bra dag verkar detta bli! Jag kan inte liksom fatta att Selma bara funnits hos oss i fem dagar, jag minns liksom inte hur livet var innan hon fanns och det känns som att hon har alltid funnits hos oss! Alltså, hur var livet när jag inte hade detta mirakel sovande sött bredvid mig?! Hur såg jag ens ut innan jag varit gravid?! Minns inte riktigt det heller men det kanske är lika bra eller vad tror ni? ^^

Jag är så otroligt lycklig och kär i min älskade bebis, alltså det finns inte ord!! Kärleken jag känner för mitt barn är verkligen av en helt annan dimension än kärleken jag känt för någon annan… Den borde egentligen ha ett eget ord för inget kan jämföras med den! Jag blev alldeles varm och lycklig i hela kroppen när jag vaknade och det första jag såg var detta underbara, rofyllda ansikte vid min sida ♥ Alhamdulillah!!!!!

Kärlek är när det känns som att hjärtat ska bli för stort för bröstkorgen och att man bara ska explodera ♥

Och så får man fjärilar i magen, inte som när man är förälskad, att det bara känns lite snurrigt därinne, men när det är äkta kärlek så blir det för mig ibland så intensivt att jag på riktigt tror att jag kommer kräkas ♥

Och ibland blir jag alldeles yr i huvudet, tror att jag ska svimma på fläcken, och det snurrar runt runt, i typ en sekund, men wow alltså ♥

Kärlek är även när man känner sig hemma i någon annans famn, när man verkligen inte skulle kunna tänka sig någon annan famn, och när inget på hela jorden känns så tryggt. Kärlek kan även vara att veta att man är någon annans trygga hamn, att man vet att denna människa verkligen älskar att vara i min famn och i min närhet ♥

Kärlek är när någon du alltid finns där för, också alltid finns där för dig och man har varandra i vått och torrt ♥

Kärlek är även att bara veta ♥

Kärleken är dock olika beroende på vem man tänker på, när jag är med min man så stämmer alla överstående. Han får mig att bli yr, illamående, trygg och min bröstkorg är på explosionsgränsen nästintill hela tiden! Min man är min perfekta matchning och den enda som någonsin skulle kunna göra mig lycklig ♥

Sen har vi min bästis som alltid finns där, i vått och torrt och jag känner mig så hemma i hennes sällskap och kan alltid lita på henne och prata med henne om allt ♥

Och så är det kärleken till alla kära barn, mina syskonbarn och Nanner bland annat, då känns det verkligen som att hjärtat ska explodera! När man får en sån där hjärtevärmande kram, och kanske ett ”MOOOOSSEEER” med världens solskenssmajl eller har svinkul när man busar och leker, då vill man bara gråta och bröstet värker ♥

Och jag har ju många familjemedlemmar, där kärleken är så stark och kombinerad med en sån respekt! Jani mina föräldrar, mina syskon, min moster och morbror och mina kusiner och så hela min svärfamilj, då bara vet man. Jag vet att jag älskar dom så stort och djupt att hjärtat värker, och respekten är enorm ♥

Och så är det kärleken till Allah (saw) och profeten Muhammed (saws) som är så stark, alhamdulillah Allah har gett mig allt och skapat allt och alla och ger mig vartenda ett av mina andetag i gåva till mig! Och våran profet som masaAllah var den bästa av människor och den bästa av förebilder ♥

Kärlek kan vara så många saker, och kännas på så många olika vis, och den är olika för alla! Men den berör alltid på dina allra djupaste rum och den kan skaka om hela människan helt till grunden, så man kanske till och med tappar fotfästet! Kärleken gör en blind, och kärleken gör en ibland till och med dum…

Trots allt är kärleken det bästa som finns, och jag skulle aldrig vilja leva utan kärlek ♥

Jani min man såklart! Vem annars??? Visst, innan min man har jag varit förälskad och så, men aldrig kärlek! Jag mötte min man på mitt extrajobb under gymnasiet, vi pratade och direkt var han den tryggaste man jag någonsin träffat! Han blev min trygga hamn på en gång och jag berättade för min kompis om honom redan på bussen hem för jag kunde inte hålla mig till dagen efter… jag tyckte (och tycker fortfarande) att han är snyggast på jorden och jag var imponerad av hans sätt att föra sig och prata, så intelligent och så kärleksfull och varm!

Redan efter våran första dejt så visste jag att jag skulle gifta mig med honom en vacker dag ♥ Jag visste direkt att jag vill vara med honom för alltid, och jag visste direkt att det skulle vara värt att kämpa för den här! Min bakgrund gav mig världens ångest (tidigare känd som 3-veckorsångesten) som jag förut alltid fick så fort någon kom för nära, och den fick jag även med min man. Men jag visste att han var den jag ska leva med redan då så jag kämpade, grät och skrek och jag gick sönder om och om igen, men nu är jag starkare än någonsin och jag vann!

Jag vann över ångesten och nu har jag gift mig med den enda man jag någonsin mött som varit värd att kriga för! Jag är lika kär i honom nu som jag var för snart fem år sedan och jag ser fram emot att en vacker dag kunna berätta med stolthet i rösten att mormor och morfar minsann varit tillsammans sen tonåren och det pirrar fortfarande i min mage när han ser på mig ♥

Jag ska kämpa för dig till mitt sista andetag och jag vill och tänker älska dig till mitt sista andetag ♥

Jag och maken promenerade tillsammans med Natta och Naner till Ica och jag hade såklart med kameran ♥ Så fort jag klev utanför dörren idag fick jag en konstig känsla av att jag varit i Norrland i tre veckor, våren är verkligen här! Krokusarna blommar, tussilagon har börjat kika fram på sina ställen, jag kunde använda mina sommarkläder (bara några extra lager) solen skiner, träden knoppar och myror kryper på backen. Par vandrar fram och barn leker ♥ My darlings, it’s springtime!

Och så ett par svartvita, bara för att jag älskar svart/vitt och det var så fantastiska motiv

Nu ska jag koka makaroner och baka kladdkaka ^^ Kiss kiss ♥