Somna med barnen

Jag måste verkligen varmt rekommendera detta alltså. Sen jag kom igång med träningen igen för hösten så somnar jag nån gång varje vecka med barnen. Igår kväll vart en sån kväll. Träning gör liksom att jag är pigg när det är tid för att va pigg. Och så att jag blir sömnig när det är tid för att vara sömnig. Lägger mig tidigare på kvällarna och går runt med konstant endorfinkick på dagarna. Himla härligt! Igår kväll somnade jag med barnen vid 20 och sov (såklart inte oavbrutet men ändå!) till kl 8 imorse. Det var oerhört välbehövligt det och idag känner jag mig som en ny människa. Så idag tig vi oss på den där långa powerwalken till andra änden stan för att köpa blöjor på specialpris och ingredienser till långpannebröd. Mums!  Nya chassit känns helt klart kanon. Nu känns vagnen rätt, nya pärlan ^^

 

Träningsskor

Så, förra gången jag tränade på friskis så började jag fundera över vad jag egentligen hade på fötterna. Snygga skor förvisso men, jag köpte dom när jag började gymnasiet ju. För 12 år sen med andra ord. Och dom är mycket flitigt använda. Inte märkligt att jag har haft ont i benhinnorna och det har jag känt av i flera månader nu. Inte det minsta märkligt. Så, jag hoppade tom över ett pass i måndags, och idag gick jag med hela familjen i släptåg ner på stan och köpte mig ett par skor. Fick jättebra hjälp och hittade ett par rejäla skor. Han tipsade mig om riktiga joggingskor ist för inneskor eftersom dom har bättre stöd och stötdämpning och det är ju verkligen det jag behöver. Då blir ju skorna lite klumpigare också men man får se det som bonus med lite extra vikt på fötterna. Kalas dessutom att dom var på halva priset! 700kr är ju överkomligt för nån som sliter på skorna i 12 år haha! 

Och så snygga!! Blir helt glad av färgen



worn out

Jag tänkte att jag ska ta och berätta lite om vad som hänt i min lilla kropp på sistone, kanske nån av er blir klokare än jag… Jag gick ju, till för någon vecka sen, på friskis 5-6 gånger i veckan, på pass som gjorde mig blöt av svett och skakis i hela kroppen. På ett skönt sätt! Sådär, fan va duktig jag varit nu, och så dagen efter så mår jag bara hur bra som helst och så fortsätter allt i en positiv cirkel, som ringar på vattnet. Sen fick jag PMS, och stängde in mig på rummet i några dagar, sen var jag i Sthlm hos storasyster och så kom jag hem och skulle träna igen. Då gick jag på ett pass jag varit på massor förut, station medel och inte ens halvvägs in i passet fick jag springa till min väska slita med mig sakerna och rusa till toan! Hann knapp in och stänga om mig innan middagen kom upp… sen hann jag knappt på att ta mig hem på skakiga ben och med noll kraft i hela kroppen, klarade docka att dammsuga när jag kom hem. Men ändå trodde jag att jag blivit magsjuk och låste in mig i ytterliggare några dagar för att inte smittas.

Sen var jag i en negativ cirkel av noll motivation och lathet ett par veckor, men nu när jag skulle börja träna igen så vart det dåligt igen.. Häromdagen så hade jag bokat in mig på ett Skivstångs-pass, något helt nytt för mig, men absolut inte ett tempo som är för tufft, eller för krävande för mig. Min kropp har alltid varit stark i grunden, så även utan träning klarar jag rätt mycket. Men inte ens 20 minuter in i det passet vart jag tvungen att rusa ut, igen, dock ingen middagsretur men helt körd i hela kroppen! Mina lår bara krampade utav fan, och jag kunde knappt hålla telefonen uppe för att halvgråtande ringa till maken som lånade en bil och kom och hämtade mig… sen dess har jag haft världens värsta träningsvärk i låren, alltså jag har varit tvungen att räkna ner mig själv för att klara att sätta mig ner på stolar! Och som gammal balettare så vet jag exakt hur halvdöd man kan känna sig av träningsvärk, men det här var inte positiv träningsvärk, det var verkligen något galet i låren!

Så nu funderar jag såklart vad det beror på, brist på något säkert… men vad?? Jag funderar på protein kanske eftersom det är musklernas byggstenar, och nyss läste jag i Nattas blogg att brist på vitamin B1 leder till att man får svaga muskler… för alltså, jag känner mig själv och det här är inte normalt! Jag klarar verkligen ingenting och nu är jag till och med trött i händerna för jag skrivit så långt inlägg! Men vardagsgrejjer går ju bra, som idag, var på 2 timmar promenad med Natta och det var inga problem!

Jag har iaf bestämt mig för att ta dom otroligt lätta träningspassen nu, med lågt tempo och mkt självkännedom. Iaf tills jag kommer i form igen, vet dock inte hur eftersom jag inte vet vad som är fel, men yoga funkar skitbra! Så nu går jag på yoga minst 2 gånger i veckan, ska på ett Rygg-pass imorn och sen ska jag boka in mig på Core-pass och Ki-balans så fort dom öppnar för bokning på dom passen!

Var för övrigt på yoga idag, och fick veta att ”nedåtvända hunden” tydligen är en viloställning, OMG hur vältränad är inte dom som vilar på detta vis??? En dag ska jag vara en av dom iaf… börjar bli fett kär i yoga alltså, kanske ska börja på något specifikt yoga-ställe en vacker dag.

yoga

Om någon blir klok på mitt dilemma, hör gärna av er, så jag kan bli fit igen!