Tröttaste mamman

Det här med att odla en ny person alltså, herregud så det tar på krafterna. Jag är så trött. Alltså man glömmer mellan graviditeterna hur trött man kan vara i början. Iaf har jag gjort det! Alltså klockan är mitt på dagen och jag har inte kommit ur pyjamasen och knappt plockat undan frukosten. Därav blir det så glest bliggat just nu… Men nu får det bli lite fart iaf, vi måste ju göra nåt på en hel måndag i alla fall. Jag skulle verkligen behöva ner på stan och inhandla några gravidplagg… mjukare bh till exempel. Så mkt aj just nu! Och Selma vill ha Subway. 

Idag går jag in i vecka 11, känns som att dagarna släpar sig fram i ett töcken av illamående och trötthet men samtidigt så swishar tiden fram. Känns som att jag fick plus för max några dagar sen men det var ju 6 veckor sen! Ångesten har lättat efter UL och det håller o sig än så nu är det, alhamdulillah, bara kroppsliga saker som gör mig trött. Lilla Bönan därinne, vad vi längtar efter dig ❤️

Jag kallade ju Bebis för Grodan men drömde natten efter det inlägget en vidrig mardröm om döda grodbebisar som jag hade skött och försökt få ut till det fria. Så nu heter hen Bönan! Får en klump i halsen bara av att tänka på grodor… går inte! Ska tom gå tillbaka och ändra i inlägget från förra veckan. Ush! 

När jag hade min allra tuffaste dag, då när jag hade varit hos min BM och sen var i ett totalt töcken hela dagen. Då kom maken hem från jobbet med dessa… blev så glad så jag började gråta… så rörd! Dom står fortfarande kvar på bordet men är kanske på sina sista tappra dagar nu… 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *